Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8 - Annerstedt, Claes: Upsala Universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDENS UNIVERSI’I’ET UNDER DE SISTA FEMTIO AREN.
ungdomens understöd. Därjämte förefinnas resestipendier, hvilkas
årliga medelbelopp kan sättas mellan 11,000 och 12,000 kronor.
Vi måste tyvärr af brist på utrymme här afbryta vårt utkast, och
detta ehuru vi skulle önskat att af universitetets andliga verksamhet
gifva , en, om ock blott till hufvuddragcn inskränkt teckning. Ej blott
den vetenskapliga utvecklingen, utan studiernas sätt och art, samt
examensväsendet erbjuda mycket af intresse att lägga märke till.
Tvänne fakta vilja vi blott påpeka. Det ena är den förändrade ställ
ning, som vetenskaperna nu inbördes intaga, i det en hvar arbetar
med full frihet och erkänd själfständighet. Den förherrskande ställ
ning, som teologin i fordna tider intog, är försvunnen, och Latinet
är ej längre den stränga vetenskapens utvalda språk. Det har försig
gått en häftig kamp, innan modersmålet kom till erkännande. Det
var länge ytterst sällsynt, att ett universitetets program på svenska
vågade sig fram, och ansågs som ett sorgligt afsteg, med hvilket man
borde öfverse. I vårt århundrade blef det vanligare, och från 1848
kan användningen af svenskan i dessa handlingar betraktas som regel.
Från katedern fick länge ej annat språk än Romarspråket höras, och
det var först år 1839 som man tillät, att gradualdisputationer fingo
vara på svenska författade. Det andra märkliga draget som vi önska
framhålla är den vetenskapliga produktionens tillväxt. Länge nedlade
den akademiske läraren frukten af sitt vetande i sina akademiska dis
putationer, och sättet för deras tillkomst inverkade ofta skadligt på
arbetets beskaffenhet. Det var en dubbel fördel som vans, då lagen
kom att föreskrifva, att afhandlingen skulle författas af samma person
som försvarade den. Ty läraren upphörde nu att splittra sin kraft
på försöket att litet emellan i vissa hastigt påkomna ögonblick offent
liggöra något, som kunde få namn och heder af en akademisk af
handling. Och lärjungen tvangs att med anlitande af egen kraft
bryta sig sin väg fram i forskningens schakter. Med så djupt miss
troende mottogs emellertid förändringen, att en professor yttrade,
att ”dessa disputationer, långt ifrån att blifva en vinst för literaturen,
fastmera skulle blifva ett missbruk af tryckfriheten”. Hans spådom
liar dock ej slagit in. Tvärtom vitnar disputationsliteraturen tydligt,
att förändringen varit till ett bättre, och afhandlingarna hafva mycket
ofta afgifvit värdefulla bidrag till det vetenskapliga arbetet. Och om
tillväxten i lärarnes egen vetenskapliga produktion vitnar en blick
på de redogörelser, som de senaste programmen i detta afseende lemna.
Vi kunna cj gå längre. Ingenting skulle varit lättare än att låta
denna korta framställning växa ut till en hel skrift, ty ett ej obe
tydligt material ligger samladt under våra händer. Men utrymmet har
ej medgifvit det, och vi hoppas att, äfven med den starka begräns
ning som vi åt ämnet måst gifva, det dock skall hafva kunnat intres
sera någon af våra läsare.
747
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
