Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8 - Literaturöfversikt - Linné-literatur - —s: Hjelt, Otto: Carl von Linné i hans förhållande till A. von Haller - —s: Ährling, Ewald: Några af de i Sverige befintliga Linnéanska handskrifterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6’.
NORDISK TIDSKRIFT.
förmådde blidka den styfsinte Haller, som äfven synes hafva misstänkt, att Linné
i sin kritik af andra botanister alltid menat honom. Han fortfor sålunda att
med tilltagande afvoghet och bitterhet bedöma Linnés skrifter, ett handlings
sätt, hvilket djupt kränkte denne. I bref till Fr. de Sauvages år 1754 be
klagar han sig*ofver Hallers förändrade sinnesstämning och till prof. J. Murray
i Göttingen skrifver han 1765, att han upphört med Acta Gottingensia, sedan
han där ständigt såg sig så hårdt och oskyldigt angripen af Haller. Att de
båda vetenskapsmännens vägar efter detta skilde sig åt för alltid, kan man ej
undra på, och i ett af förf. anfördt bref från Linné till A. Murray 1773 gifver denne
sin förtrytelse öfver Haller luft på ett särdeles skarpt sätt. Uet förtjänar dock
nämnas som ett ytterligare prof på Linnés ädla sinnelag, att han efter sin store
motståndare uppnämnt ej mindre än trenne växter.
På grund af den omsorgsfulla granskning författaren underkastat för
hållandet emellan Linné och Haller har han kommit till den åsikten, att
den tyngre andelen i skulden synes ligga på Hallers sida. Inga bevis finnas
veterligen för att Linné skulle hafva framkallat denna strid mtd afsikt eller att
han gjort sig skyldig till någon falskhet eller dubbelhet, utan fastmera handlade
han i sitt förhållande till Haller såsom han talade och skref. Så högt däremot
än Haller stod inom vetenskapens verld och så älskvärd hans genom fromhet
och fosterlandskärlek utmärkta personlighet för öfrigt framträdde, så dukade
han dock, i följd af samtidens beundran och smicker, stundom under för
ärelystnadens och fåfängans demon.
EW. ÄIIRLING. Mgra af de i Sverige befintliga Linnéanska handskrifterna,
kritiskt skärskådade. Akad. afhandling. Lund 1878.
Länge har man antagit, att Linnés hela literära kvarlåtenskap följde med,
då hans samlingar genom köp öfvergingo i engelsmannen J. E. Smiths händer,
men lyckligtvis är detta icke förhållandet, utan ännu finnas i vårt land åt
skilliga originalmanuskript af Linné, som sprida ett ökadt ljus öfver hans verk
och personlighet. At uppspanandet och offentliggörandet af dessa dyrbara
minnen har förf. egnat sig med en berömvärd ifver och i denna afhandling
har han lemnat en, om också kortfattad, redogörelse öfver åtskilliga af de
resultat, hvartill hans forskningar i detta afseende hafva ledt.
De Linnéanska handskrifter, för hvilka i denna afhandling redogöres, äro,
ora vi förbigå åtskilliga förut kända, hufvudsakligen tvänne nyupptäckta,
Nuptiæ plantarwfl och Hortus Uplandicus. Om dessa båda manuskript, hvilka
år 1792 egdes i original af hofrådet J. Schreber i Erlangen, har man seder
mera ej egt någon kännedom, och oaktadt noggranna undersökningar både i
Erlangen och Miinchen, däi man trott sig ega anledning att finna dem,
hafva de ej kunnat anträffas. Antagandet har därför legat nära, att de gått
förlorade, och så mycket mera glädjande är sålunda den af förf. meddelade
underrättelsen, att de ännu finnas i behåll, om också i andra exemplar än
dem Schreber egde och det i Sverige. Afhandlingen Nuptiæ plantarura
af år 1733 finnes i afskrift i K. Vetenskapsakademins bibliotek och Hortus
Uplandicus, daterad 1731, till en del skrifven med Linnés egen hand, har an
träffats i Skåne hos Herr Kyrkoherden J. Johansson i Ifvetofta.
Hälften af författarens uppsats är egnad åt en redogörelse för Hortus
Uplandicus, hvars titel bär årtalet 1731, men som enligt förffs förmenande
framträdt i tre handskrifna upplagor från åren 1730—1731. 1 det af förf.
aftryckta företalet redogör Linné för syftet med och uppställningen af detta
788
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
