Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM PERIODINDELNINGEN INOM DEN SVENSKA
LITERATURHISTORIEN.
I senast utkomna band af ”Literärt Album” börjar professor Anders
Fryxell sitt fragment om Johan Henrik Kellgren med följande ord:
”Vär litteraturhistorias indelning i tidehvarf grundas vanligtvis på
vitterhetens frändskap med en eller annan utländsk litteratur, en eller annan
för tillfället antagen konstfilosoli, konstart eller konstform, d. v. s. på
estetiska förhållanden. För mennisko- och fosterlandsvännen kan och
måste det likväl finnas också en annan indelningsgrund; nämligen efter
det sätt, hvarpå vitterheten har hos folken stärkt eller försvagat kärleken
till sanning och dygd, allvar och kraft; det sätt, hvarpå den understödt
eller motarbetat religionens i sådan riktning gående-verksamhet”.
Lifligt instämmande i den gjorda anmärkningen om orimligheten af att
bestämma ett litterärt tidehvarf endast och allenast efter estetiska för
hållanden, kunna vi dock ej dela den af den nämde författaren fram
stälda åsikten om den nya utgångspunkten för att vinna en ny indelningsgrund.
Utan att det ringaste vilja nedsätta vitterhetens förmåga att verka på ett
folks sedliga riktning, vilja vi blott anmärka, att alla vitterhetsalster, som
verkligen slå an på ett folk eller en tid, göra det därför, att de träffat
folket eller tiden i hjärtat eller i någon känslig punkt, och emedan de
äro klarare eller dunklare spegelbilder af de föreställningar, som röra sig
på djupet af folkets eller tidens lif. Sedliga eller icke, gifva de en lef
vandc måttstock för utvecklingens riktning, men deras sedliga halt utgör
icke indelningsgrunden, utan denna beror af deras »egenskap att vara
omedelbara uttryck för den andliga atmosfärens beskaffenhet i det hela,
så att man på dem likasom på en själ!registrerande meteorologisk apparat
kan afläsa så att säga lufttryck, värmegrad, nederbörd, vindens riktning
och styrka inom andens verld. När ett stormcentrum ligger nära eller
fjärran, förändras förhållandena, den literära rymden får en alldeles ny
fysiognomi, och då har en ny literaturperiod inträdt. Det är fråga om,
hvar man skall finna lagen och normen för dessa egendomliga omskift
ningar, af hvilka vi i våra dagar varit med om en ganska märklig och
genomgripande.
Nordisk Tidskrift. 1879. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
