Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM PBRIOUINUEENINGEN INOM UEN SVENSKA LITERATUBHISTORIEN.
den nya skolans Literaturtidning, som upphörde år 1825, så att hans
i många hänseenden storslagna, af hans egen mäktiga personlighet
präglade skildring omfattar största delen af vår vittra historia, ehuru
olika delar, till följd af föredragets beskaffenhet och möjligen äfven
på grund af Malmströms, af honom själf erkända och af kritiken an
märkta, obenägenhet för egentlig källforskning, blifvit olika och något
ojämnt behandlade. Den senaste bearbetningen af ”Svenska vitterhetens
häfder” af professor Gustaf Ljunggren börjar ”efter Gustaf lILs död”
och har nu hunnit’ fram till år 1800. Såsom inledning behandlas där
upplysningstidens vitterhet i Sverige, och de tre kämparne, Kellgren,
Leopold och Thorild, kallas ännu en gång fram inför literaturhistoriens
domarbord för att få akterna i det stora tvistemålet ännu en gång
reviderade och flere missuppfattningar rättade. I den därpå följande
skildringen af den svenska vitterheten, först under Gustaf IV Adolfs
minderårighet och sedan under hans regering, hvarmed författaren i
den nyss utkomna början till tredje delen är för närvarande sysselsatt,
ställer han beständigt på tillbörligt sätt vitterheten såsom en af od
lingens förnämsta sidor i närmaste sammanhang med den politiska och
sociala utvecklingen, så att vi i hans kommande framställning af striden
mellan gamla och nya skolan kunna hoppas få en fullständig och tids
enlig skildring, medan Malmströms är oafslutad och Anders Fryxells i
”Bidrag till Sveriges litteraturhistoria” är för ensidig. I denna skrift,
som behandlar utvecklingen från 1795 till tiden efter 1840, skärskådas
denna efter de herskande personligheterna, såsom Leopold, Atterbom,
Tegnér, Wallin och Geijer, men man ser såsom bakgrund bakom dem
de politiska och sociala idéer, för hvilka de uppträdde, ehuru dessa i
framställningen få en något för stark färgläggning af det syfte, i hvil
ket de af författaren framhållas.
Men frågan har sin egentligen praktiska vigt och betydelse i pe
dagogiskt hänseende i afseende på de handböcker, som sättas i den
studerande ungdomens händer. Af sådana hafva flere framkommit
under tidernas lopp, såsom af G. H. Mellin, AV. Lundblad m. fl.; men
den förnämsta är den af Herman Bjursten först utgifna, som sedan
blifvit omarbetad af Gustaf Claéson och nu utkommit i åtminstone
fem upplagor. Om de båda första perioderna, den hedniska och äldsta
kristna (till 1250) samt den senare katolska (till 1520), är ingenting
att anmärka, alldenstund med Birger Jarl och Folkungarne ett nytt
och vigtigt tidsskede, både hvad den yttre och kulturhistorien be
träffar, håller sitt inträde i vårt land. Det är tiden för lauds
lagarnes och rimkrönikornas aflattande samt för den gotiska konstens
invandring inom våra landamäreu. Det därpå följande reformations
tidehvarfvet är också fullt i sin ordning, känuetecknadt som det ä.i
i likhet med Tysklands och de öfriga nordiska ländernas motsva
rande lifsskeden af psalmdikten samt af den dramatik, som utgör en
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
