Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
”Das junge Deutschland” och hos de i deras spår följande politiska
sångarne, så kan dock detta anses som en nödvändig genomgångs
form, innan folket kunde komma frara till den punkt af nästan hän
synslös handlingskraft, där det nu befinner sig, och för hvilken stånd
punkt äfven en motsvarande literatur i våra dagar håller på att bilda sig.
Dessa här anförda exempel torde bevisa inom de stora kultur
länderna dels den nödvändiga sträfvan efter att låta literaturen och lif
vet sammanarbeta med hvarandra, hvarvid literaturen just såsom spegel
bild kraftigare och mera slående än någonsin annars återverkat på
och ombildat lifvet, dels, på grund häraf, att den riktiga synpunkten
för betraktande af ett folks vittra verksamhet är att se den i samman
hang med det historiska lifvet och låta dess tidskiften sönderfalla efter
de stora yttre skedena, så vida nämligen folket har en verklig historia.
Hvad nu vårt eget land beträffar, så ega vi ju en historia, för
hvilken vi icke behöfva blygas, och om äfven vår vitterhet icke har
så stor betydelse vid sidan af de mäktiga folkens alster i denna väg,
så har den dock sin vikt för oss själfva och utgör i sin mon en spegel
af det lif, vi lefvat under flydda tider. Låtom oss tillse, huru en
periodindelning efter allmänt historiska grunder skulle te sig, särskildt
i jämförelse med den indelning, som i allmänt tillgängliga böcker är
den vanliga. Som bekant, har af de äldre skriftställarnc ingen utom
Hammarsköld gjort något slags indelning i epoker, och den af honom
använda är fullständigt hunden vid de i estetiskt literärt hänseende
tongifvande personerna, Stjernhjelm, Dalin, Kellgren och Leopold.
Den förste, som har uttalat någon afsikt att skrifva den svenska vitter
hetens historia i samma riktning, som här ofvan är angifven, är Atter
bom, som i företalet till andra delen af ”Svenska Siare och Skalder”
säger, som följer: ”Jag har velat så förtälja det vittra fosterlandslifvets
öden, att äfven det allmänna fosterlandslifvets vore däruti med möj
ligaste åskådlighet speglade”. Tracllertid har han icke lemnat någon
indelning i tidskiften, utan framstält svenska vitterhetens historia
mera såsom ett galleri af porträtt, börjande med Svedenborg och Ehrcn
svärd, fortsättande med Stjernhjelm och Dalin jämte deras samtida,
och slutande, efter en vidlyftig framställning af Thorild, med Bcllman
och hans ”frändér”, samt Kellgren och fru Lenngren. Af hans efter
följare har Bernhard Elis Malmström öfveralt sett literaturen i dess
förhållande till vårt folks historiska lif, för hvars fria utveckling i
politiskt hänseende han hade lika mycket hjärta och sinne som för
vitterhetens estetiska ans; men i den följd af föreläsningar, som efter hans
död utgafs under namn af ”Grunddragen af svenska vitterhetens historia”,
finnes ingen periodindelning utförd, ehuru där flerstädes skymtar ett
begär att skärskåda vår vitterhets häfder just från den synpunkt och
i det sammanhang, som vi här yrkat såsom de enda rätta. Hans
framställning börjar med Stjeruhjclm och slutar med redogörelsen för
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
