Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM PERIODINDELNINGEN INOM DEN SVENSKA LITE RATURHISTORIEN .
redan före Stjernhjelm, hvilket också af liere, sårskilt af Wicsclgrcn,
blifvit anmärkt; ty lika litet i historien som i naturen gifves det några
språng. Och åro Stjernhjelms föregångare också inga ”diktens söndags
barn”, såsom de blifvit kallade, så torde dock en jämförelsevis så mager
vitterhet som den svenska i sin första groningstid icke böra förbise
deras betydelse för den svenska odlingens historia. En sådan man
år främst Johannes Bnræns, som varit Gustaf Adolfs informator, sedan
blef riksantikvarie och kunglig bibliotekarie samt äfveu varit Stjernhjelms
lärare. Han förtjänar denna heder särskilt för sitt nit med afseende
på nordiska antikviteter och svensk språkkunskap, tvänne intressen,
som just känneteckna det nya tidehvarfvet. Vi påminna särskilt om
hans ”Runa Redux eller Kon. Waldemars Prophetia om Runas Hem-
Hykt”, tryckt i Stockholm 1631, i hvilken han på vers uppträder mot
den lärde danske polyhistorn Ole Worm och hans åsigt, att runskriften
var en dansk och icke en svensk uppfinning. Han var dessutom den,
som först år 1634 utgaf den, i våra dagar i ny upplaga spridda, ypper
liga mcdeltidsskriften ”Um Styrilsi Konunga ok höfjunga”. Slut
ligen har han äfven i den år 1624 af honom utgifva ”Svenska ABC
boken” gjort de erkändt första försöken till svensk hexameter eller
den form, med hvilken sedan Stjernhjelm vann sitt rykte. Eget nog
voro dessa hexameter skrifna i den rimmade form, som är känd under
namn af vers haljius (efter Baif, en af den franska plejadens med
lemmar i senare hälften af 1500-talet), hvilken versform med sin bland
ning af antika och moderna formelement blef ett slags symbol för den
svenska diktkonsten under detta tidskifte samt öfvades af flere rim
mare såsom Spegel, Runius m. fl. ända ned till och med Dalin, som
på detta versmått skref bland annat satiren ”Tidernas seder”. Ty
denna satir tillhörde icke, såsom Hammarsköld 1818 menade, Stjern
hjelm, utan Dalin. Den förre kan icke ha skrifvit en stor dikt på
rimmade hexametrar: därtill var hans hela hållning för mycket klassisk,
och afsiktligt har han endast en gång användt dem, nämligen då i ”Par
nassus triumphans” den bramarbaserande Mars uppträder näst före den
”latinska Capitén”, hvilken vanligen antages förlöjliga ”Salig gubben”,
såsom Stjernhjelms samtida Sveno Dalius af sin närmaste efterverld
kallades. Bland Stjernhjelms föregångare räknas äfven öfverste Eke
blad, ehuru hans rim visa föga poesi, samt den äfventyrlige Upsala
studenten Wiwallius, som med långvarigt fängelse fick umgälla, att
han på smygvägar skaflade sig en förnäm dansk fru, och hvars visor
sjöngos i Sverige långt innan Stjernhjelm framträdde, t. ex. den be
kanta omskrifningen efter Opitz:
”Väll then som vidt alf höga klippor
Kan vandra på een nedrig baan”,
som förut falskeligen tillskrifvits Erik XIV. Men den märkvärdi
gaste af dessa Stjernhjelms föregångare och den, som ger tiden hela
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
