Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
Redan från långt till baka har man insett, att ett godt utsäde är ett
hufvudsakligt vilkor för erhållandet af en god skörd. Som man emellertid
erhållit en flerstädes dyrköpt erfarenhet af att åtskilligt i handeln förekomman
de frö är dels odugligt och dels genom närvaron af ogräsfrön skadligt, så har
detta föranledt inrättandet af så kallade frökontrollanstalter, där utsädesprof
undersökas till äkthet, vikt, renhet och grobarhet. Under sin resa besökte
förf. trenne dylika anstalter, Tharand, Köpenhamn och Kiel, och lemnar i sin
uppsats en af planscher förtydligad intressant redogörelse för de metoder man
därstädes följer för vinnandet af det afsedda ändamålet. Sommaren 1877
funnos, utom i vårt eget land, 40 dylika anstalter, hvilkas nytta torde vara
lätt insedd, oro man betänker, hvad skada ett med ogräsfrön, t. ex. af de pä
klöfver, lin, hampa ra. fl. växter parasiterande Cuscuta-arterna, bemängdt ut
säde kau utöfva. Ännu äro de på kulturväxter företrädesvis parasiterande
Cuscuta-arterna lyckligtvis tämligen sällsynta i vårt land, men som de lätt
kunna införas med utländskt och ej kontrolleradt frö, så torde det vara af
största vikt att vidtaga nödiga försiktighetsmått.
Sista afdelningen i detta arbete egnar förf. åt en redogörelse för meto
derna vid undersökningen af parasitsvampar, som han hade tillfälle att in
herata under ett kort besök hos den utmärkte svampkännaren prof. de Bary
i Strassbnrg. Betydelsen för landtbruket af dylika undersökningar ligger i
öppen dag, då man ser, hvilka härjningar rnst- och sotsvampar kunna åstad
komma, men för att i någon mån kunna skydda de odlade växterna för
dylika snyltgäster är nödvändigt, att man först lär känna deras lifsyttringar
och utvecklingshistoria.
Författarens omsorgsfulla arbete berör åtskilliga för landtbruket viktiga
förhållanden, och önskligt vore därför att denna afhandling inom vårt land
måtte tillvinna sig den uppmärksamhet den så väl förtjänar.
AXEL PIHL och JACOB ERIKSSON. Svenska trädgårdsföreningens tidskrift li.
3—5. Stockholm 1878.
Dessa nu utkomna häften utmärka sig både till form ocli innehåll lika
fördelaktigt som de båda föregående och innehålla flera artiklar af stort in
tresse. Bland dessa må framhållas afhandlingen om växternas gröna färg af
J. E—n samt den af Th. Fries meddelade uppsatsen ”en oväntad gäst”, hvari
han omnämner det egendomliga uppträdandet i Upsala af Orobanche Hederæ,
en parasit från södra Europa. Efter Erslev har J. E—n lemnat meddelanden
om trädgårdsodling på så nordliga lokaler som t. ex. Hammerfest, Vardö, Is
land och Grönland. Ett exempel på hvad tillgifvenhet för växtverlden i före
ning med skönhetssinne och flit kunna åstadkomma utgör den vackra skildringen
af hemmansegaren Jacob Jacobssons lilla men väl skötta trädgårdstäppa i Norr
bärke och Dalarne. Onskligt vore att detta exempel kunde något mera än
hvad händelsen är mana vår allmoge till efterföljd.
Bland artiklar af mera praktisk beskaffenhet märkas uppsatserna af A. P.
om arterna af Rhododendron och deras odling samt om törnrosors uppdragning
genom okulering och ympning; om ormbunkar af Christensen, ora trädgårds
bönornas rätta kännedom af H. von Post m. fl. Minneslistor för trädgårds
odlare samt åtskilliga smärre meddelanden afsluta dessa trenne häften, hvilka
utom några träsnitt prydas af trenne kolorerade på Centraltryckerit i Stock
holm smakfullt utförda planscher.
Skånska trädgårdsföreningens tidskrift. Första årgången. Christianstad 1877.
På Skånska trädgårdsföreningens extra ordinarie möte i Malmö den 27
September 1876 väcktes fråga om att föreningen borde utgifva en tidskrift
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
