Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
i (lotta utskotts förhandlingar. Riktigt klart kunna vi väl ej fatta, hvad förf.
åsyftar med sitt yttrande (s. 380): ”att ordalagen i gg 47 och 50 voro så
sväfvande, att det tycktes bero på konungen att bestämma, i hvilka ärenden
hemliga utskottet kunde med riksens ständers rätt besluta och att äfven stats
verkets granskning kunde åt ett hemligt utskott öfverleranas, men att nätnda
stadganden ej så tillämpades vid 1778—9 och 178 G årens riksdagar”, men
menar förf., som det vill synas, att vid dessa tvänne riksdagar statsverket
ej uppvisades för ett hemligt utskott, så har han fullkomligt orätt, ty de ut
skott, som granskade statsverket 1778 och 1786, voro tillsatta enligt § 47
och sålunda hemliga. Det var ej blott ”stundom” (s. 328 n. 2) som min
dre sekreta deputationen under frihetstiden granskade rådsprotokollen i utrikes
ärenden, ty detta blef väl. efter 1726 regel. Förbs notis (s. 330) om mäng
den af de ärenden, som af urskiljningsdeputationen vid 1746 års riksdag
handlades, är en föga tilltalande gengångare från äldre upplagor, som väl
undgått förbs granskande uppmärksamhet, ty Malmström har ju reducerat dc
inkomna klagomålens antal från förbs ståtliga siffra 1300 till 38. (Vitt.
Hist. och Ant. Ak. Handl. XXVI s. 284). Ännu några spridda anmärkningar,
innan vi lerana förbs bok. Den indelning af rådet, som förf. (s. 307) uppger,
blef ej gällande under hela frihetstiden, den ändrades redan vid 1726—27
årens riksdag, så att den ena afdelningen handlade justitie- och inrikes
ärendena och den andra krigs- och utrikes-. Månne statssekreteraren för
utrikes ärendena ej förtjänat att bland statssekreterarne nämnas? Af förbs
redogörelse för Adolf Fredriks konungaförsäkran (s. 339) vill det synas, som
om förf. trodde, att denna såsom någon nyhet införde, att ständerna fingo
den egentliga utnämningsrätten till kanslipresidentsärabetet, men riksdagen
hade ju redan förut praktiskt utöfvat denna myndighet genom att föreslå
konungen en person till detta ämbete, som han nödgades eraottaga, så att
någon nyhet var det ej. För att den kungliga familjens medlemmar skulle
få resa utrikes fordrades ej blott ständernas utan äfven konungens samtycke.
S. 379 uttalar förf. det antagandet, att enligt g. 39 i 1772 års R.F. alla fyra
ståndens sammanstämmande beslut skulle erfordras för grundlagsändringar i
allmänhet, samt menar att 1786 års ständer så uppfattat paragrafen. Men å ena
sidan innehåller den intet, som tyder pä att ständernas beslut i grundlagsfrågor
skulle mera fordra fyra stånds bifall än i öfriga lagstiftningsfrågor enligt gg.
40 och 41, och å andra sidan innehåller adelns proposition vid 1786 års
riksdag, som af konungen och de öfrige stånden gillades, tämligen otvetydigt
motsatsen mot förbs åsikt. Det heter nämligen däri: ”Uti alla lagstiftnings
raäl, utom privilegier och bevillningar, utgöra tre stånds pluralitet riksens
ständers tanke,” Och därjämte kan påpekas, att under diskussionen hos adeln
nämda två undantag väl trarahöllos, men att ingen ville tillerkänna grundlags
frågor någon särskild ställning.
Rec. skulle ej så länge hafva sysselsatt sig med herr Naumanns arbete,
om det ej behandlade ett så viktigt ämne och i många afseenden gjorde det
på ett förtjänstfullt sätt. Dess förtjänster kunna väl i någon mån bortskym
mas af sådana påtagliga brister, som ofvan påvisats, men de äro dock af den
art, att de böra tillförsäkra arbetet en aktad plats inom vår historiska lite
ratur.
B. B.
Breve fra Hans Christian Andersen. Udgivne af C. St. A. BILLE og NICOLAJ
BÖGH. Köbenhavn. C. A. REITZELS Forlag 1878.
I våra dagar har det som bekant blifvit mycket modernt att söka
material för en psykologisk behandling af literaturhistorien ur författarnes
86
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
