Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKU 1 KT.
förtjänster. Under dess styrelsetid började de förarbeten i lagstiftningsväg,
som, om ock med betydliga afbrott, pågingo under hela den återstående delen
af 17:de och begynnelsen af 18:de århundradet och som först uti 1734 års
lag buro den fullt mogna frukten.
Åt dessa lagstiftningsarbeten har hittills otvifvelaktigt ägnats alt för
ringa uppmärksamhet. Visserligen började man för 15 år sedan med under
stöd af statsmedel och genom riksarkivets försorg att utgifva urkunder, som
belysa lagstiftningsåtgärderna under det 16:de århundradet (Lagförslag i
Carl IX:s tid), men med undantag af förarbetena till 1686 års kyrkolag,
som man börjat samla och utgifva (Kyrkoordningar och Förslag dertill före
1686. I) ha de rika bidrag till hela vår svenska rättsutbildning, som det 17;de
århundradets lagförbättringsarbeten lemnat, fått ligga tämligen glömda och
obegagnade i arkiven och biblioteken. Väl hafva Järta och Posse förtjänst
fullt tecknat de yttre dragen af detta lagarbetes fortgång, men till dess in
nehåll och de ledande tankarne däri har den vetenskapliga utredningen en
dast undantagsvis kunnat taga någon närmare hänsyn. Man kan ej häller
hoppas, att resultaten af det mångåriga och grundliga lagstiftningsarbete, som,
främjadt af sådane män som Stjernhjelm, Stjernhöök, Berling, Lindsköld och
Cronhjelm, småningom utbildade vårt gamla nationela rättssystem till den re
lativa fulländning, som det genom 1734 års lag vann, i någon rikare mån
skola kunna komma vår juridiska bildning, vår juridiska literatur och jämväl
vår lagstiftning till godo, förr än de viktigaste urkunderna med omsorg sam
lats och publicerats.
Uti den urkundsamling, som vi härmed anmäla, föreligger emellertid
en början till en sådan publikation. Den ursprunglige upphofsmannen till
denna samling, docenten i rättshistoria vid Upsala universitet C. J. Wahlberg,
hade väl ej särskildt afsett att åstadkomma en sådan, ty hans syfte var att
utarbeta en pä källforskning grundad skildring af den svenska rättens utveck
ling under Gustaf II Adolfs och förra hälften af drottning Kristinas tidehvarf.
Men då en tidig död afbröt detta arbete, innan det hunnit fullbordas, så
leranade han dock efter sig ett godt resultat af sina förarbeten i den samling
af material till Sveriges rättshistoria under den förra hälften af 1600-talet,
som han under sina arkivforskningar gjort. Genom prof. J. S. Landtmans
sons försorg har denna docenten Wahlbergs efterlemnade samling blifvit ord
nad och öfversedd, och tack vare de penningetillskott, som den juridiska fa
kultetens i Upsala lärare af intresse för saken lemnat, har den äfven kunnat
offentliggöras.
För innehållet af de publicerade handlingarne, som utgöras af Åbo hof
rätts spörsmål den 10 maj 1633 med regeringens svar och däri åberopade
äldre regeringsbeslut, samt betänkanden och förslag af de lagkommissioner,
som inkallades 1640, 1643 och 1665, kunna vi ej här lemna någon utförligare
redogörelse. Vi vilja endast påpeka, att man i första rummet sökte råda bot
på den konfusion, oreda och osäkerhet, som »inritat» sig i processen, och att
återupprätta de lägre domstolarne, att man arbetade på åstadkommande af
en för tiden mera passande brottmålslagstiftning, att man sökte afhjälpa den
länge öfverklagade slappheten hos den exekutiva makten, att de första för
söken till en verklig konkurslagstiftning (i 1643 års förslag till rådstufwu
process) gjordes och att därjämte åtskilliga andra lagstiftningsfrågor särdeles
inom äktenskaps- och arfsrätten behandlades. Processlagstiftuingen var otvifvel
aktigt föremål för de mest betydelsefulla och epokgörande arbetena. Väl
afsågo de föreslagna förändringarna företrädesvis det yttre af processen,
dorastolsförfattningen och rättegångsformen, men man spårar dock ett be
stämdt syfte att fullkomligt och systematiskt bryta med de gamla proces-
184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
