Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERAT U R ÖPVE RSIK T.
Vi kunna icke här ingå i en undersökning rörande den ytterst vanskliga
frågan om hvad ’man” har kallat för ”ekonomiska lagar.” Men då det (s. 13)
heter, att ”dessa lagar äro att beteckna såsom teoretiska lagar eller naturlagar
i vidsträckt bemärkelse,” så måste framhållas, att Förf. här visserligen i
full öfverensstämmelse med den Boströmska terminologin, men i strid med sin
egen (ofvan anförda) maxim från s. 14 begagnar ordet naturlagar ”i helt
annan betydelse än den det fått genom allmänna språkbruket.” För öfrigt
hafva visserligen vid detta ord i den ekonomiska vetenskapen olika föreställ-,
ningar varit fästade: dock har striden angående de ”ekonomiska naturlagarnes”
väsen raästadels sammanfallit eller åtminstone stått i nära sammanhang
med frågan om frihet eller nödvändighet i det ekonomiska samhällslifvets
historiska utveckling. (Jfr. härom t. ex. Knies: die polit. Oekonomie vom
Standpunkt der geschichtlichen Methode s. 232 ff.).
Tämligen oraotiveradt förefaller oss Förf:s påstående (s. 14), det Knies
”förbisett att kapital är ett ord, som redan i språkbruket har en viss betydelse.”
I sitt af Förf. citerade arbete framhåller Knies (s. 27) med rätta, att ”in dera
Sprachgebrauch des modernen Lebens und in den Yorstellungen der Praktiker,
wie in den Arbeiten der Wissenschaft, Begriffe aus zwei disparaten Vorstellungs
bezirken ohne Bindung durch einen dritten Begriff neben und mit einander
als Kapital iu Betracht genommen und bezeichnet worden.” Knies söker nu
att ”göra rättvisa åt dessa olika positioner” och inordna de disparata begreppen
under ett dem båda omfattande tredje och kommer därvid till denna defini
tion; Kapital der fur eine Wirthschaft vorhandene Bestand von (Consura
tions-, Erwerbs-, Produktions-) Giitern, welcher zur Befriedigung des Bedarfs in
der Zukunft verwendbar ist.” Förf. åter bestämmer (s. 43) kapitalet såsom ”de
gods J) hvilka reserverats för framtida behofs tillfredsställande.” Denna defini
tion skiljer sig från Knies’ genom betonandet af den faktiska reserveringen för
framtida behofs tillfredsställande, under det att Knies nöjer sig med att fordra
” Verwendbarkeit fur die Zukunft.” Utan tvifvel förtjänar Förfis definition före
trädet därutinnan, att genom densamma åtminstone någon skilnad göres mellan
förråd för nutiden och förråd för framtiden, hvadan Förfis ”kapital” icke all
deles sammanfaller med ”förråd”; för Knies åter blifva förråd och kapital i
allmänhet fullkomligt identiska begrepp utom i det fall, att förrådens kropps
liga egenskaper omöjliggöra all användbarhet för framtiden. Emellertid synes
oss äfven Förfis definition föga tillfredsställande. Förf. säger (s. 45) att ”för
hvarje person finnes åtminstone vid hvarje tidpunkt och i hvarje afseende en
bestämd period, som han anser såsom den närvarande. Hvarje omsorg utöfver
denna tid betraktas af honom såsom en omsorg för framtiden.” Sammanställas
dessa ord med Förfis definitioner af kapital och ”kapitalbildning” (= ”den
mänskliga verksamhet, genom hvilken gods reserveras för framtida disposition”),
så följer ovilkorligen att, om en person, som eljest lefver ”för dagen,” under
en hastigt påkommen tendens till ”ekonomisk verksamhet” gömmer en smörgås
till morgondagen, så kapitaliserer han, och smörgåsen är kapital ända till
följande dag, då kapitalegenskapen åter försvinner.
Förf. synes hafva kommit till sin definition af ”kapital” genom en delvis
oriktig uppfattning af språkbruket med afseende på detta ord. Han säger (s. 44)
bland annat: ”när man betecknar en penningsumma såsom kapital, sker det all
tid med tanke på dess fortfarande bestånd.” Men häremot måste anmärkas:
”när man talar om att aflägga en sparpenning såsom ett kapital för sin
!) Alldenstund ordet gods i svenska språket redan brukas i olika betydelse, torde termen
”nyttigheter” (som dessutom redan genom användning i akademiska föreläsningar vunnit bäfd)
böra hällre begagnas.
189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
