Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
ålderdom”, räknar man visst icke alltid pä att i ålderdomen kunna lefva
endast pä sina räntor, sä att hela ”kapitalet” fortfarande skalle kunna äga
bestånd! ”När män säger att kapital är nödvändigt för att drifva en affär,
tänker man pä sådana affärer, som erfordra tid och icke pä hvarje produk
tion huru ögonblicklig den än må vara.” Månne dock icke allmänt
anses, att ”kapital” behöfves för att (åtminstone på legitimt sätt) spekulera t.
ex. i s. k. valutor? Och likväl händer det ju ofta, att ett värdepapper, som
köpes vid börstimmans början, äter säljes före timmans slut! Det må nu
emellertid förhålla sig med språkbruket huru som hälst, säkert är, att ”veten
skapen, synnerligen efter Adam Smith, ständigt lagt vikt på den omständig
heten, att kapitalet medverkar vid produktionen’ (Kleinwächter). Det skulle
därför leda till mycken förvirring och oreda i den nationalekonomiska termino
login, om man nu ville i likhet med Knies och Förf. alldeles lösgöra ka
pitalbegreppet från produktionen. Den obestridligen redan befintliga menings
skiljaktigheten med afseende pä kapitalets natur torde också mycket väl kunna
utjämnas på grundvalen af den nästan allmänt antagna ehuru olika upp
fattade satsen, att kapitalet är ett produktionsmedel.
Förnämsta orsaken till de många skiftningarna i uppfattningen af kapital
begreppet är väl den, att de ekonomiska författarne i allmänhet icke tillräck
ligt beaktat, i huru väsentligt olika belysning produktionen måste visa sig, alt
efter som den betraktas abstrakt eller konkret, med andra ord alt efter som
antingen produktionen betraktas blott i allmänhet såsom mänsklig verksamhet,
då ”hela mänskligheten” kan tänkas såsom subjekt, eller detta produktionens
subjekt utgöres af enskilda samhällen eller individer, som stå i bestämda (hi
storiska och rättsliga) förhållanden till andra subjekt. Från hela mänsklighetens
synpunkt måste väl med ”ekonomisk produktion” förstås den förnuftiga verk
samhet, genom hvilken antingen nya nyttigheter bildas (då förut värdelösa
ting varda ”nyttigheter”) eller redan befintliga nyttigheter fä ett högre värde.
Om mänskligheten bestode af idel isolerade hushållare, så skulle produktionen
för hvar och en af dessa få alldeles samma nu antydda karaktär. Men
under de faktiska (konkreta) förhållandena, då äfven med afseende på den
ekonomiska verksamheten åtminstone största delen af mänskligheten bildar
en organism, så att hvarje särskildt folk och hvarje individ står i mångfaldig
växelverkan och förbindelse med andra folk och individer, måste ”produktionen”
för hvarje särskildt hushållningssubjekt få en ifrån den abstrakt tänkta pro
duktionens begrepp afvikande betydelse. För det enskilda subjektet (samhället
eller individen) blir det närmast fråga om icke att just ”frambringa” alla nöd
vändiga nyttigheter, utan att för egen del förvärfva dera; produktionen visar
sig framför alt såsom ett förvärfvande af någon del af den allmänna produk
tionens frukter. Om nu kapitalet bestämmes såsom yttre ekonomiska (d. v. s.
icke fria) nyttigheter, använda i produktionens tjänst, sä måste också det så
bestämda kapitalet få en ganska olika betydelse för det enskilda (konkreta)
hushållningssubjektet och för hela mänskligheten tänkt såsom producent; och
så uppstår den af Rodbertus (f. f. g. redan i afhandlingen: zur Erkeuntniss
unserer staatswirthschaftlichen Zustände, 1842) uppstälda skilnaden mellan
kapitalet betraktadt från ”rent ekonomisk” synpunkt (”kapital an sich,” ”logiskt
kapital”) och kapital sedt från historiskt-rättslig synpunkt (”privatkapital” och
”kapitalförmögenhet”).
Genom dessa distinktioner (som här naturligtvis endast kunnat antydas
icke närmare utvecklas!) lösas många skenbara svårigheter vid uppfattningen
af kapitalet såsom produktionsmedel. När såsom Förf. s. 44 riktigt an
märker ”en bärare, som onekligen producerar, säges ej använda och behöfva
de ting han förflyttar, såsom kapital,” så förklaras detta lätt däraf, att de
190
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
