Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATUROFVERSIKT.
förste færd af er i forf:s begreb om "det Homeriske Tröja". Selv om man
efter vor mening med uret vil oplöse Illadens episke kærne i mythe,
må det dog have haft en eller anden ratio sufficiens, at raythen er bleven
historisere! og lokaliseret på denne bestemte måde. En oversigt over Illadens
geografi viser jo lutter bekendte og virkelige navne; og imellem dem skulde
det vigtigste af alle være en fri opfindelse! I nogle få miles omkreds af
Troja befinde vi os endnu på reel geografisk grund; og på dette terræn skulde
da en eller anden digterfantasi selv have ”skabt” en by, som hans nation
ellers ikke kendte til! Det vilde före til et begreb om de Homeriske digte
som en slags kunstpoesi, der behandlede det objektivt givne lige så cavalier
ement, med en lignende ironisk spillende vilkårlighed, som vort århundredes
romantiske skole i Tyskland. Men deri er den ærede forf. vist enig med os,
eller rettere med hele vor samtid, at Homer ikke hörer til denne slags digtere,
at hans forhold til objektiviteten ere sundere og fastere.
København, januar 1879. J. L.
Bidrag från vår folkmedicins vidskepelser till kännedomen om våra äldsta tider
af J. V. BROBERG. Förra afdelningen. Stockholm Centraltryckeriet 1878. 114 sid.
8:o. Pris 8 kronor.
Det har ofta blifvit påpekadt, huru ett för våra dagar kännetecknande
drag är, att man med outtröttlig ifver söker samla alt, som kan bidraga att
sprida ljus öfver vår forntid, och denna ifver äro vi ock tack skyldige därför,
att dels hvad vi ega ypperst eller utmärkt inom vår äldre literatur börjat ut
gifvas i nya, mera tidsenliga upplagor, dels en mängd nya arbeten uppstått,
hvilka behandla forntida förhållanden. Det område inom vår literatur, som
hittills varit bland de mest vanlottade, är det mytologiska, ty undantager man
”den siste Göten”, Leonard Fredrik llääf, har väl knappast någon inom vårt
land framträdt med någon större samling uppteckningar af sägner, plägseder
och vidskepelser. Därför är det med verklig glädje man välkomnar det i
dubbel bemärkelse vackra arbete, som d:r Broberg genom ofvannämda ”Bi
drag från vår folkmedicins vidskepelser" leranat alla dem, som med begärlighet
söka få sin kännedom om våra äldsta tider ökad. Visserligen är det, såsom
öfverskrifterna till de fyra kapitlen i den utkomna förra afdelningen af arbetet
gifva tillkänna, endast med fyra slag af de inom folkets läkekonst ännu be
varade vidskepelserna förf. sysselsätter sig, men man får i sjelfva verket långt
mera än hvad lofvadt är, enär förf. ingalunda nöjer sig med att beskrifva
nakna fakta eller blott framställa hvad han inhemtat vare sig han rådfrågat visor
och folksagor eller forskat i förut gjorda samlingar eller öst ur den isländska
literaturens rikt flödande källsprång, utan han nödgar genom sina jämförelser
äfven det gamla Indiens och flera in do-europeiska lands mytologier, religiösa
bruk och plägseder att sprida ljus öfver det af honom valda ämnet. Nekas
kan dock icke, att arbetet härigenom blottar sin så att säga Achilleshäl, enär
man på många ställen måste nöja sig med blotta gissningar, en svaghet, som
för öfrigt vidlåder den jämförande mytologien i sin helhet och det af lätt
förklarliga skäl, eftersom värdet af den oerhörda mängd urkunder, man eger
att förfoga öfver, ingalunda är riktigt kändt eller erkändt och äfven frän de
mångfaldiga, mer och mindre noggrant upptecknade, muntliga öfverlemningarna
mycket måste af kritikens hvassa dissektionsknif skäras eller rensas bort,
innan man på dem kan bygga något, som man vill skall ega bestånd. Oaf
sedt nu dessa påpekade mer eller mindre tydligt framträdande svagheter hos
arbetet, innehåller det samma dock så mycket gediget, sa mycket verkligt
Nordisk Tidskrift. 1879.
201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
