Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MÄNNISKANS NORMALA SÖMN OCH i)HÖM.
kritiska riktning återinträder i ocli med uppvaknandet. Under sömnen
däremot förhålla vi oss fullkomligt okritiskt till de hos oss uppdykande
bilderna, hvilka här, i följd af vår oförmåga att bedöma deras egent
liga värde och betydelse såsom blotta fantasiprodukter anses och be
handlas såsom uttryck för en yttre af oss oberoende verklighet. Ehuru
till sin uppkomst uteslutande beroende af oss själfve, framträda därför
drömmens bilder med karaktären af ett främmande, som likt den yttre
verlden alldeles objudet eller till och med mot vår vilja tränger sig
på oss. Det ofta helt oväntade i drömscenernas utveckling gifver lika
ledes åt deras innehåll en prägel af själfständighet, hvilken yttermera
visar sig däri, att händelserna mången gång utfalla mot vår önskan
eller beräkning. Lifligheten hos detta själfbedrägeri, i följd hvaraf
fantasin på sig själf och sina produkter öfverflyttar verklighetens karak
tärer, kan under drömmen gå ända därhän, att själen med bortseende
från sin förmenta yttre verld utvecklar en särskild fantasiverksamhet,
fullkomligt analog med det vakna lifvets. Likaledes kan man, som
bekant, till och med drömma, att man drömmer. I allmänhet utgör
just denna sällsamma illusion, från hvilken vi äfven vid uppvaknandet
stundom först efter någon tids besinning kunna frigöra oss, det kanske
mest utmärkande draget i drömmens lif. Samma styrka kan fantasin
uppnå äfven någon gång under vakna tillståndet och yttrar sig då i
hvad man kallar visioner eller hallucinationer, förnimmelser, alldeles
likartade med drömmens. För öfrigt är, jämfördt med drömbilderna,
alt hvad det vakna lifvets fantasi frambringar matt, färglöst, ofull
ständigt och flyktigt. Dess produkter äro blott svaga konturteckningar,
hvilka vi knappast några sekunder förmå fasthålla, innan de likt dim
mor lösa sig upp och försvinna. I drömmen kunna däremot gestal
terna stundom framträda inför oss lifslefvande, med blod i ådrorna och
blixt i ögat, liksom öfverhufvud taget hvarje enskild bild här ofta ut
märker sig genom en ända i detalj gående trohet, noggrannhet och
konsekvent allsidighet, hvilken i och för sig betraktad icke lemnar
något öfrigt att önska. Vanligast är dock kanske det ombildande af
verkligheten, hvarigenom drömfantasin, ehuru merendels verksam så
som minne, dock icke återger föremålen så som de äro, utan låter dem,
visserligen omedvetet, undergå större eller mindre förändringar. Karak
teristisk är likaledes den böjelse för öfverdrift, som i synnerhet gör
sig gällande vid drömmar, hvilka hafva sin grund i yttre sinnesför
nimmelser. Af ett obetydligt buller kan drömmen göra ett fruktans
värdt larm, af ett nålstygn ett värjstygn, af ett ljussken en eldsvåda
o. s. v. Samma öfverdrifvande lär dessutom äfven förekomma vid
vansinnet, ett tillstånd, hvilket, (såsom vi i det följande blifva i till’
fälle att visa) erbjuder åtskilliga jämförelsepunkter med drömmen.
Men i likhet med det vakna lifvets, är ock drömmens fantasi
ej blott verksam i frambringandet af enskilda bilder, utan anordnar
217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
