Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MÄNNISKANS NORMALA SÖMN OCH DRÖM.
emellertid särskildt att anmärkas den utomordentliga snabbhet, med
hvilken drömmen ej mindre än vansinnet stundom låter föreställningar
och handlingar följa på hvarandra, ett förhållande, som endast torde
ega sitt motstycke i vissa romaner, där vi ju ofta höra författaren för
säkra, att händelserna tilldragit sig hastigare än han hunnit beskrifva
dem. Drömmar, hvilkas innehåll varit så rikhaltigt, att vi därunder
tycka oss ha genomlefvat hela år, befinnas ofta hafva upptagit endast
några få minuter eller sekunder. Faktiskt är likaledes, att långa serier
af drömföreställniugar ledt sitt ursprung från ett ljud eller en känsel
förnimmelse, som väckt den sofvande, hvarför ock det hela måste ha
försiggått under den jämförelsevis ofantligt korta tiden mellan sömnen
och det fullständigt vakna tillståndet, liksom vore alt sammanfattadt
på en tafla, hvilken kunde öfverskådas med ett enda ögonkast. ”När
vi plötsligt väckas ur vår djupa sömn”, säger Macnish, ”förmedels en
bultning på dörren eller häftigt öppnande af densamma, så går hastigt
en rad af tankar genom vårt hufvud, hvilka eljes för sin uppkomst
hade behöft hela timmar eller dagar. I ett ögonblick upplefva vi en
mängd äfventyr, se obekanta ansikten, höra främmande röster, o. s. v.
Kanske hafva vi till och med föreställningen om ett uppror, känna
alla dcltagarne, erinra oss deras namn, genomgå deras lefnadsöden,
m. m. Det hela bildar i själfva verket en af de sällsammaste före
teelserna i det mänskliga själslifvet och påminner om historien om den
österländske fursten, hvilken neddoppade sitt hufvud i en trollkarls
ämbar, samt därpå inbillade sig, att han lång tid rest bland främmande
folk, ehuru han endast ett ögonblick varit under vattnet.” Maury be
rättar i sitt arbete ”le sommeil et les réves”, huru han en gång i följd
af opasslighet låg till sängs, under det hans moder satt bredvid honom.
Han drömde om skräckväldet, såg mordscener, uppträdde inför revolu
tionstribunalct, inför Robespierre, Marat och Fouquier-Tinville, blef
efter åtskilliga episoder dömd, förd midt igenom en oerhörd mennisko
massa på kärran till afrättsplatsen och där guillotinerad. Han upp
vaknade under stor ångest; träpilen till sängomhänget hade, såsom mo
dern sade honom, t fallit ned på hans hals och därigenom framkallat
hela drömmen, hvilken således måste hafva egt rum på en eller tvä
sekunder.
Slutligen inses särskildt af det sist anförda exemplet, att den egent
ligen ursprungliga och ledande iden i en dröm ej nödvändigt behöfver
vara den i drömmens förlopp eller till ordningen första. Själfva ämnet
föregås ofta af en lämplig ingress, hvarigenom dramat får sin naturliga
med teknikens fordringar öfverensstärainande grundläggning.
Men torde man fråga, huru är nu ett dylikt fantasins absoluta
herravälde möjligt, och huru kan särskildt illusionen därvid erhålla en
makt, som sätter den i stånd att af drömmen skapa en verklighet?
Svaret härpå anse vi endast kunna gifvas genom ett återförvisande till
219
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
