Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATURÖFVEUSIKT.
dödssätt uppgifves, samt 4) man kan sluta af annalernas berättelse om föl
jande års händelser, att Godofrid äfven regerat i Vestfold. Äfven från dansk
sida medgifves, att de frankiska annalernas Godofrid är densamme som ko
nungasagornas Gudröd, men förklaras här så, att den danske Godofrid blifvit
utan grund i Ynglingatal upptagen. Men hela frågan om den danske Godo
frids och den norske Gudröds identitet synes ännu alldeles oafgjord. Mot
Storms tre första ofvannämnda skäl kan man sätta den enkla möjligheten, att
samtida konungar i Danmark och Norge haft samma namn, och att bägge
omkommit genom svek af någon bland sina män, hvilket bland barbariska
folk varit regerande forstars vanliga lott. Det fjärde skälet, nämligen att
Godofrid regerat i Vestfold är ej mer än en obevisad hypotes, ty ur Einhards
ord kan man blott sluta, att danske konungar af den sä kallade Haraldsätten
haft herradöme i Vestfold och stridit såväl mot detta land som med Godo
frids ättlingar, men Einhard sätter ej de senare och Vestfold i något inre
samband, och hvad värre är han talar om ”förstår” i Vestfold, såsom
vore de andra personer än Godofrids ättlingar. Det synes således, som man
kunde med full rätt på denna fråga tillämpa Storms egen invändning mot den
identifiering, som Steenstrup på liknande grunder antagit (mellan Sifred af
Guines f 961 och de anglosaksiska annalernas Sicferö cyning f 962): ”Selv
om Tid, Sted og Dødsmaade faldt sammen, raaatte det dog ansees for en
usikker Formodning, thi det kan vel ikke nægtes, at to Høvdinger af samme
nordiske Navn hunde omkomme paa samme maade og omtrent samtidig;
saaledes faldt i 1066 i England to konger med det samme nordiske Navn
(Harald), men endnu har ingen faldt paa at bevise deres Identitet. I dette
Tilfælde kommer nu rigtignok de Omstændigheder til, at hverken Tid, Sted
eller Dødsmaade falder nøiagtigt sammen.” (Norsk Hist. Tidskrift. Anden
Hække. B. 2: s. 168). Ty Godofrid dog år 810, Gudröd orakr. 820; den
förre dräptes af sin hirdman (satelles), den senare af sin hustrus träl (skosveinn
hos Snorre, årr i Tjodulfs vers); den förre synes hafva dött i Danmark, den
senare i Stiflusund, som enligt Hauk Erlandsson låg nära Geirstad i Norge.
Väl är det sant, att Saxo synes hafva förblandat Godofrid och Gudröd, men
detta är blott ett dåligt bevis för deras identitet, ty hvad har icke Saxo i
dessa aflägsna tider hopablandat? Då han blott för en ljudlikhets skull slog
tillsammans sagohjälten Götrik och Godofrid, huru mycket mera då tvänne
samtida konungar af samma namn? Om man emellertid skall antaga, att
Godofrid regerat i Vestfold och är densamme som Gudröd, så synes väl den
naturligaste förklaringen vara den, att Godofrid smugit sig in i den vestfold
ska ättelängden från den vestfoldska konungalängden, som han ju i sä fall
med all rätt tillhörde, pä samma sätt som hos mångfaldiga kröuikeskrifvare
och sagoberättare konungar, som regerat efter hvarandra, blifvit utan grund
genealogiskt samraanbundne. Väl antyda vissa ställen i de frankiska annalerna
en motsättning mellan Godofrids och Haralds slägt, men ingenstädes häntydes
på, att någondera af dessa utom Danmark hade sin rot. De låta väl tänka
sig som skilda grenar af samma ätt, äfven om man såsom Steenstrup
icke vill skulle öfversätta hokstafligt Eulda-aunalernas utsago vid år 854;
”de stirpe regia nisi unus puer nullus remanserat.” Ty annalförfattaren kunde
väl tänka sig den i Danmark regerande grenen af den kungliga slägten som
en stirps regia af den gemensamma gens regia, och det är då ej underligt, att
följande är ett eröfringsförsök göres af uppväxte pretendenter af samma slägt.
Hörande sägnerna om Lodbrok och hans söner kommer Steenstrup till
det resultat, ”att den danska Hagnars-sagan i sina stora hufvuddrag icke
tillägger fadren eller sönerna flere bedrifter än de, som historiskt visst eller
åtminstone med all sannolikhet äro af dem utförda”, under det att Storm
293
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
