Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN BLICK PÄ DEN NUVARANDE FILOSOFIEN I TYSKLAND.
mil i diameter. Därjämte ser dock jorden äfven genom våra ögon
och tänker genom våra hjärnor. Till och med för läran om den in
dividuella odödligheten har Fechner en plats i sin filosofi; vi lefva
enligt honom efter döden ett personligt erinringslif i de högre andar,
i hvilka vi redan nu ingå. Likaså söker Fechner från sin ståndpunkt
rättfärdiga kristendomens lära, visserligen så, att hvarje stjärna får
sin Kristus, men dock så, att alla desse i grunden äro lefvande spe
gelbilder af den ena gudomliga Kristus, som är Gud själf i sin allt
förenande, besegrande och försonande kärlek.
Fechncrs lära om det andliga och det kroppsliga såsom ett och
samma väsen betraktadt från olika synpunkter har en omisskännlig
frändskap med Spinozas lära om tänkandet och utsträckningen såsom
attributer hos en och samma substans; dock äro hos Fechner de båda
synpunkterna ställda i innerligare förhållande till hvarandra, hvarjämte
hos honom individualiteten erhåller en vida högre betydelse än hos
Spinoza. Men framför alt ligger skilnaden mellan båda i metoden.
Under det att Spinozas system är det mest genomförda försök att på
filosofien tillämpa geometriens stränga bevisningssätt, äro däremot hos
Fechner den religiösa känslan och fantasien öfvervägande, om än under
stödda af hans vidsträckta naturvetenskapliga insikter; han försmår
icke att såsom stöd för sina åsikter anföra Svedenborg och andra
teosofer. Redan häraf följer, att hans system icke i afseende på ve
tenskaplig betydelse uthärdar jämförelse med Spinozas. Förgäfves
söker man ock hos honom en metafysisk utredning af individualitetens
och personlighetens betydelse, hvarigenom det blefve begripligt, huru
personerna kunna ingå i hvarandra och i Gud utan att dock samman
falla eller förvandlas till osjälfständiga modifikationer af en enda ab
solut substans. En egendomlig kontrast mot hans fantastiska teosofi
bilda de skrifter af honom, i hvilka han rörer sig på gränsen mellan
den exakta vetenskapen och filosofien, hvariblaud vi här särskildt
nämna hans ”physikalische und philosophische Atomenlehre” och hans
”Elcmcute der Psychophysik”. Och likväl visar sig äfven i dessa
samma behof af åskådlighet, samma sträfvan att fasthålla det andliga
och det materiella såsom i väsendet ett. Emot de nyare idealistiska
systemernas dynamiska naturbctraktelse fasthåller Fechner den atomis
tiska hufvudsakligcn på den grund, att de fysikaliska fenomenerna (t.
ex. kroppars isomeri) därigenom låta åskådligt förklara och beräkna
sig. A andra sidan fasthåller han lika uttryckligt, att atomerna
likasom alt annat icke äro annat än företeelser, och i motsats mot
Herbarts åsikt om själen såsom ett enkelt väsen, stående i yttre växel
verkan med andra dylika som bilda kroppen, antager han, att själen
är ett med dessa ojämförbart enhetligt väsen, som just utgör det all
männa bandet dem emellan. Tydligen råkar dock Fechner här i strid
mot sin egen lära, att kropp och själ äro detsamma blott från olika
313
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
