Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BN BLICK PÄ DEN NUVARANDE FILOSOFIEN I TYSKLAND.
terna och deras åtskilnadcr måste öfverskrida för att hlifva märkbara
för dc särskilda sinnena. Därjämte söker han medelst iakttagelser
angående de efterbilder, som sensationerna kvarlemna, sedan deras
omedelbara inverkan på sinnesorganerna npphört, finna öfvergången
från den lägre till den högre kunskapsförmågan. Det torde ännu vara
altfor tidigt att vilja afgöra i hvad mån dessa undersökningar, hvilka
närmast falla inom den experimentella fysiologiens område, skola bi
draga till klarare insikt i själslifvets väsen; särskildt kan det betviflas,
att de för kännedomen af det högre, andliga lifvct skola cga så hög
betydelse som en del filosofer och naturforskare synas vilja tillskrifva
dem. Men i hvarje fall kunna de nu mera icke ignoreras af någon,
som gör anspråk på kännedom om psykologiens nuvarande ståndpunkt.
Likasom Fechner, så har äfven Rudolf Herman Lotze (f. 1817)
vunnit betydelse både som filosof och som naturforskare. Han var
en tid i Leipzig privatdocent i både den medicinska och den filoso
fiska fakulteten och flera af hans skrifter röra sig på det medicinska
området. Dessutom är han äfven en framstående estetiker och har
för det i Miinchen utgifna verket ”Gcschichte der Wissenschaften in
Deutschland” författat en estetikens historia. Sedan 1844 är han pro
fessor i Göttingen. Lotzcs filosofiska ståndpunkt sammanhänger vä
sentligen med denna mångsidighet i riktningen af hans studier och
författareverksamhet. Såsom naturforskare fasthåller han fordran af
en exakt förklaring af företeelserna ur deras verkande orsaker utan
inblandning af s. k. qualitates occultae, obekanta och till sitt verksam
hetssätt obestämbara krafter, och ogillar från denna synpunkt härled
ningen af lifsföreteelserna ur en särskild lifskraft. På grund af det
empiriska faktum, att hvarje verkan i naturen förutsätter en flerhet
af sammanträffande omständigheter betraktar han till och med hvarje
antagande af krafter såsom ett oklart och lätt till missförstånd ledande
uttryckssätt, som i grunden icke betyder annat än ett tings eller en
atoms egenskap att under vissa gifna omständigheter verka på ett
visst sätt. Föstår man åter med kraft den tillräckliga grunden till
inträdandet af en viss verkan, så ligger en sådan kraft aldrig præfor
merad i ett ting eller en substans, utan framträder först med tillhjälp
af andra substanser; i denna betydelse gifvas altså inga ursprungliga,
utan blott förvärfvade krafter, och äfven lifskraften är altså i denna be
tydelse blott ett resultat af de omständigheter, under hvilka atomerna
verka i den organiska kroppen. Genom en mängd mer och mindre
lyckade bevis och analogier söker Lotze därjämte visa, att de materi
ella ämnenas verksamhet i organismen är till sitt väsen densamma
som i den oorganiska naturen, så att skilnaden endast beror af de
organiska kropparncs mer invecklade och sammansatta beskaffenhet.
Detta oaktadt är Lotze ingalunda materialist; han närmar sig fastmer
till Leibnitz’s monadologi, i det han såsom tingens yttersta elementer
315
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
