Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
oriskt element i den mänskliga kunskapen. I följd af alt detta har
under det sista årtiondet en rikhaltig Kant-litteratur uppstått; och den
kritiska filosofien räknar nu mera anhängare vid många tyska univer
siteter, såsom Reichlin-Meldegg i Heidelberg, Bona Meyer i Bonn, Cohcu
i Marburg, Schuppe i Greifswald, Noack i Giessen, Liebmann och Laas i
Strassburg m. fl. Om ett obetingadt anslutande till Kant kan natrligtvis
nu mera icke vara fråga; i följd häraf divergera ock de ifrågavarande
Kantianerna icke obetydligt från hvarandra, så att endast åsikten om den
mänskliga kunskapsförmågans begränsning kan anses för dem alla ge
mensam. Men öfvervägandc synes dock benägenheten vara att från ve
tenskapen utesluta alla slags spekulationer angående det öfversinnligaoch
i följd häraf ringakta de skrifter af Kant, genom hvilka han i viss mån
öppnade väg för dessa spekulationer, t. ex. kritiken af det praktiska
förnuftet och af omdöraeskraften. Härigenom ansluter sig denna nya
Kantianism helt nära till den franska och engelska positivismen; lika
som denna reducerar den vetenskapen till härledningen och förkla
ringen af företeelserna i verlden ur den rent mekaniska växelverkan
mellan materiella atomer. Denna tanke uttryckes af den berömde
naturforskaren du Bois Reyraond, i det han, med åberopande af Kants
yttrande, att i naturläran endast finnes så mycket egentlig vetenskap
som där finnes matematik, såsom det (visserligen oupphinncliga) ide
alet för vetenskapen uppställer reducerandet af alla fenomener i verl
deu till en enda matematisk formel, ur hvilken alla enskilda tilldra
gelser med nödvändighet skulle låta härleda sig, däri iuberäknade
Cæsars tåg öfver Rubicon och tidpunkten för uttömmandet af de en
gelska stenkolsgrufvorna. Härvid tillägger dock du Bois Reymond,
att äfven med en sådan vetenskapens fulländning ingen insikt vore
vunnen, vare sig i kraftens natur eller i det inre sammanhanget
mellan våra medvetenhetsakter och hjärnatomernas rörelser; men
häraf drager han blott den slutsatsen, att dessa föremål äro otillgäng
liga för vår kunskap.
Det mest betydande verk, som utgått från en filosof af den ny
kantska riktningen, är den år 1866 utgifna och 1873 å nyo upplagda
Geschichte des Materialismus af Fredr. Albert Lange, född 1828 och
död 1873 såsom professor i Marburg. Här uttalas öppet den satsen,
att Kants praktiska filosofi är den förgängliga delen af hans system.
Äfven i Kants teoretiska filosofi finner förf. åtskilliga fel, hvilka alla
kunna hänföras till det, att han är altför litet materialistisk. Så
t. ex. klandrar Lange antagandet af ett från sinnenas inflytande fritt
förstånd; och, ehuru han i hufvudsaken godkänner Kants lära om
rummets, tidens och kategoriernas, framför alt kausallagcns aprioriska
och blott subjektiva betydelse, antager han dock med den engelske
filosofen H. Spencer denna aprioritet såsom hafvande sin rot i vår
organisation, d. v. s. däraf, att under den på darwinistiskt sätt fattade
322
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
