Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
mellan företelserna icke är otänkbar, d. v. s. icke strider mot den rent
formelt fattade motsägelselagen, så måste det dock medgifvas, att i
en sådan verld icke blott allt tänkande, utan ock hvarje åskådning
skulle vara omöjlig, ocb att vi själfva endast kunna föreställa oss den
genom att sätta den i motsats till lagenligheten. Härmed visar sig
det lagbestämda sammanhanget såsom en förnuftets fordran apriori,
hvilken, om den än först med hjälp af erfarenheten kommer till med
vetande, dock i "runden utgör själfva vilkoret och förutsättningen för
all erfarenhet. Ar sålunda ett aprioriskt element iippvisadt i kun
skapen, så är ock därmed nödvändigheten gifven af en metafysik, som
har att utreda arten och betydelsen af detta element. Närmast visser
ligen blott af en naturens metafysik, d. v. s. en sådan, som undersöker
de aprioriska vilkoren för möjligheten af en fenomenverld. Men då
vidare fenomenets väsentliga grundbestämningar måste bära spåren af
väsendet, som däri uppenbarar sig, så kan metafysiken icke förblifva
stående vid fenomenet, utan måste därifrån fortgå till försöket att
uppfatta väsendet. De bidrag den nyaste filosofien gifvit till
en sådan metafysik äro företrädesvis af negativ art genom kritiken af
de föregående metafysiska systemerna; dock saknas icke häller ele
menter af mer positiv betydelse.
I någon, om än ringa mån ersättes den nu varande torftigheten på
metafysikens område af rikhaltigheten på logikens, i hvilken man, utan
att såsom Hegel identifiera den med metafysiken, dock på den senare
tiden indragit åtskilligt så väl metafysiskt som psykologiskt och kun
skapsteoretiskt innehåll; så t. ex. icke blott frågorna om kunskapens
ursprung, om iakttagelse, experiment och sannolikhetsberäkning, utan
ock om objektivitetens betydelse, om kausallagcn och öfverhufvud det
aprioriska i kunskapen samt om de allmänna begreppens realitet. Just
i den mångsidiga, om än stundom öfverflödigt vidlyftiga behandlingen
af dessa och dylika frågor ligger det egentliga värdet af Ulricis, Ueber
wegs Lotzes, Sigwarts m. fl. utförliga arbeten i logik, hvaremot det i
inskränkt betydelse (formelt) logiska innehållet i dessa erbjuder föga
nytt. I sammanhang härmed må äfven nämnas, att Stuart Mills ”System
of logic” blifvit på tyska öfversatt och hos en del af nykantianerna
åtnjuter högt anseende. I allmänhet fasthålla dock de tyska filosoferna
ett aprioriskt element i kunskapen, hvilket däremot St. Mill förnekar.
En slående motsats till den nuvarande tyska filosöfieus fattigdom
på metafysikens område företer rikhaltigheten och grundligheten af
den literatur, som behandlar filosofiens historia. Att denna omstän
dighet nära sammanhänger med tidens realitiska och skeptiska riktning,
kan icke betviflas. I historien har man att göra med fakta; och huru
än åsikterna må divergera angående de filosofiska systemernas objek
tiva sanning om ett kan man dock genom positiv forskning komma
till enighet, nämligen deras innehåll och den subjektiva tankegång,
340
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
