Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN BLICK PÄ DEN NUVARANDE FILOSOFIEN I TYSKLAND.
och orimligheter, till hvilka materialismens försök att förklara den
mänskliga kunskapsprocessen oundvikligen leder. I denna idealistiska
riktning har ock IJeberwegs teori blifvit utförd af Lange, hvilken i
sin ”Geschichte des Materialismus” upptog och i viss mån anslöt sig
till densamma, dock så, att han i stället för det stora hufvudet satte
medvetandet såsom i sig inneslutande den för oss förnimbara verlden*).
De från den Hegelska skolan utgångna psykologiska skrifterna (af
Michelet, liosenkranz och Erdmann) tillhöra en föregående tid. Mot
dem uppträdde redan 1842 Exner med en kritik, som, ehuru författad
frän ensidigt Herbartsk ståndpunkt, dock blottade åtskilliga svaga
punkter, i synnerhet i psykologiens första afdelning, den s. k. antro
pologien. I trots af det stundom skrufvade och sökta i tillämpningen
af systemets metod på själslifvets fenomener eger dock den Hegelska
filosofien den obestridliga förtjänsten att på detta så väl som på andra
områden hafva uppvisat utvecklingens betydelse; däremot har man
icke utan grund anmärkt, att det ensidiga fasthållandet af evolutionens
begrepp hindrar Hegel att tillbörligen uppmärksamma koexistensen
och koordinationen 2). Inom psykologien medför detta bland annat
den olägenhet, att de högre själsfunktionernas väsentliga växelverkan
med de lägre (tänkandets med varseblifningen o. s. v.) nästan helt och
hållet undanskymmes. I verkligheten är varseblifningen icke blott
ett steg på vägen till tänkandet, utan ock i många fall en kontroll på
tänkandet, och den vinner själf genom tänkandet en fulländning, som
den dessförutan saknar.
Såsom af den här gifna framställningen synes, företer den tyska
filosofien för närvarande ingalunda bilden af en i sig fulländad och
afsluten verldsåsikt, utan fastmer af en mängd hvarandra bekämpande
och korsande riktningar. Men i denna splittring af åsikter framlyser
dock en gemensam punkt, nämligen sträfvandet att sätta filosofien i
samband med totaliteten af det mänskliga vetandet. Under det att å
ena sidan special-Vetenskaperna, i följd af den storartade utveckling
de i vår tid uppnått och fortfarande uppnå, alltmer förgrena sig snart
sagdt i det oändliga, gör sig å andra sidan fordran af enhet och sam
manhang dem emellan altmer gällande. Vetenskaper, hvilka hittills
betraktats såsom helt och hållet heterogena, befinnas under den fort
skridande utvecklingen bragta i beröring med hvarandra, så att den
ena icke kan vinna sitt mål utan tillhjälp af den andra. Men skall
denna beröring blifva verkligt fruktbärande, så förutsattes en klar upp-
’) Henles und Pfeuffers Zeitschr. fur rationelle Medicin. 111. v. 268. Jmfr Ueber
wcgs och Collyns Simons skriftvexling i Fichtcs Zeitschr. fur Philosophie, bd 56, 57,
5!) och Langes Gcsch. der Mat. 2 uppl. 11, s. 415 följ.
2) Jmfr C. Hermann. Hee-el und die logische Frase in der Philos, der Gegen
wart, s. 163.
343
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
