Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
filosofiens systematiska enhet och afslutcnhet. I sammanhang med
filosofiens historia torde böra omnämnas v. Kirchmanns godtköpsupp
lagor af äldre filosofers arbeten, de tyska i original, de öfriga i tysk
öfversättning.
Jämte filosofiens historia är psykologien den del af filosofien, som
i vår tid behandlats med största intresse och framgång. Äfven här
visar sig tidens realistiska riktning, i det att det hufvudsakligen är den
empiriska, på experiment och induktion grundade psykologien, som är
föremål för bearbetning. En föregångare för denna riktning var F. E.
Beneke, (död 1854 såsom Professor i Berlin), hvilken med ogillande
af det från J. G. Fichte utgångna aprioriska bevisningssättet i filo
sofien fordrade, att denna vetenskap skulle grundas på psykologi och
psykologien åter enligt naturvetenskapens föredöme på experiment och
induktion. Den Herbartska skolans äfvensom Fechners och Lotzes
förtjänster med afseende på psykologien har jag i det föregående om
nämnt. Jämte dem förtjena äfven att nämnas Helmholtz och Wundt,
hvilkas fysiologiska och fysikaliska arbeten jämte det rent naturveten
skapliga äfven innehålla värdefulla anvisningar för insikten i medvetan
dets utvecklingsprocess. Särskild uppmärksamhet förtjenar Wundts
uppvisande af muskelrörelsernas väsentliga betydelse för människans
sinnliga varseblifning. Härmed är i själfva verket otillräckligheten
ådagalagd af det hittills i psykologien vanliga förvaringssättet att be
handla den teoretiska verksamheten oberoende af dess samband med
den praktiska; den vigt, som härmed är tillerkänd viljebestämningen
för det medvetna själslifvet öfverhufvud, är därjämte en anknytnings
punkt gifven för en djupare inblick i andens väsen. Vigten af de
nyaste forskningarne på den empiriska psykologiens och psykofysikens
område erkännas äfven af filosofer, som kunna räknas bland mate
rialister eller empirister t. ex. J. H. Fichte i hans 1873 utgifna psyko
logi. A andra sidan har tidens realistiska sträfvan stundom ledt till
vidunderliga försök att på materialistisk väg förklara själslifvets feno
meuer. Af detta slag är den 1871 aflidne Fr. Uebencegs teori om
varseblifningen, enligt hvilken alt hvad vi med våra sinnen uppfatta
ända till den aflägsnaste nebulosan är beläget inom vårt hufvud, hvilket
således i verkligheten har en storlek, som vida öfvergår alt hvad vi
kunna se. Att vårt hufvud och hela vår kropp tyckes oss utgöra blott
en ringa del af denna för oss synbara verld, beror enligt Ueberwcg
därpå, att vår sinnligt förnimbara kropp endast är en miniaturbild af
vår verkliga lekamen, likasom ock alla andra föremål, som vi med
våra sinnen uppfatta endast äro inom vår hjärna belägna miniaturbilder
af* materiella ting, som ligga utom vårt verkliga, stora hufvud. För
det verkliga framåtskridandet i psykologien kan denna teori endast
hafva en indirekt och negativ betydelse, i det att den ådagalägger
nödvändigheten af en idealistisk åsikt för att undgå de motsägelser
342
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
