Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Literaturöfversikt.
Historiallinen Arkisto. Toimittanut Snomen Historiallinen Scura (Historiskt arkiv, ut
gifvet af finska historiska samfundet). VI. Helsingfors 1878. 315 ss.
Sedan den finska tidskriften Historiallinen Arkisto, som förut utgifvits
af finska literatursällskapets historiska sektion, öfvertagits af det nybildade
historiska samfundet, har det svenska språket kommit till vidsträcktare an
vändning inom densamma och är i sist utkomna häfte det öfvervägande. Häri
genom har publikationen blifvit mer tillgänglig för svenska historici, och vi
skynda derför att fästa dessas uppmärksamhet pådet sista eller 6:te häftet af
densamma.
Det finska historiska samfundet stiftades 1874 af kammarrådet F. J.
Rabbe, professor G. Z. Forsman (Yrjö Koskinen), professor S, G. Elmgren,
statsarkivarien K. A. Boraansson och föreståndaren för statistiska byrån K.
F. Ignatius, samt erhöll senatens stadfästelse den 25 febr. 1875. Utom stif
tarne hafva såsom ledamöter i samfundet inträdt: professor Z. Topelius, ar
keologen e. o. professor Aspelin, filologerna J. Krohn och 0. Donner, gu
vernören grefve K. M. Creutz (förf. till »Anjalaförbundet»), lektor Tigcrstcdt
i Abo, mag. Salenius i Borgå och docenten E. G. Palmén; dessutom hafva
några yngre historici deltagit i samfundets förhandlingar och lemnat bidrag
till tidskriften. Förhandlingarna, hvilka inom historiska sektionen meddelades
uteslutande på finska språket, affattas numer dels på svenska dels pä finska;
hvilketdera språket som skall användas, synes bero på sekreteraren och resp.
föredragande. Sällskapet har sin årshögtid på Porthans födelsedag den 9 nov.,
då äfven val af ämbetsmän sker; det utger sin tidskrift i tvångsfria häften
och har för afsigt att äfven utgifva en urkundsamling.
Det nu föreliggande häftet af Histor. Arkisto erbjuder åtskilligt af in
tresse ej blott för Finlands, utan äfven för Sveriges historia. De viktigaste
uppsatserna däri äro Bomanssons: »Hvad betecknar collegium Raumense?» och
den af O. Rancken meddelade »Journal öfver Sveaborgs belägring 1808.»
Herr Bomanssons afhandling har närmast ett kritiskt och negativt syfte:
han uppvisar nämligen, att den af senare författare omtalade stora kloster
skolan i Raumo i själfva verket aldrig existerat; hela berättelsen därom har
sannolikt uppkommit på det sätt, att Spegel, den förste förf. som omtalar
närada läroanstalt, missförstått uttrycket »collegium Raumense», som han nå
gonstädes påträffat, och öfversatt collegium med skola i stället för konvent
eller kloster. Sedan detta historiska »ogräs» en gång innästlat sig, har det
på vanligt sätt tillväxt därigenom, att den ene författaren afskrifvit den an
dre och tillagt ytterligare något ur egen fatabur, så att slutligen Helsingius
i sin »Finlands kyrkohistoria» (1855) kunnat förklara collegium Raumense
för den i vetenskapligt afseende mest utmärkta af Finlands alla bildnings
anstalter under medeltiden. Hr B. visar nu, att en skola visserligen funnits
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
