Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATURÖFVERSIKT.
Gustaf Geijer, har förut varit tryckt i månadsskriften Nu för året 1875, och
där hänvisas äfven till den särskilda teckningen af det götiska förbundet,
som utgör dcu nu utkomna delens förra hälft. Sådan som skildringen då
var, har den bibehållits i alt det väsentliga. Vi ha vid en jämförelse iakt
tagit blott några obetydliga ändringar i texten; men noternas innehåll och
antal har blifvit ökadt, hvilket vitnar om förf:s fortgående forskningar. I sitt
förord upplyser författaren, att hans arbete är af ännu äldre datum. Det är egent
ligen föreläsningar, hållna i Sverige, Norge och Finland under loppet af sex
år (1869—75), som här föreligga i tryck. Det är således visserligen icke
någon i hast hopkommen skildring. Men ämnet är ej häller sådant, att det
låter sig i första taget öfverväldigas. Det gäller att teckna ett förbund, som
i omfattningen af sina syften väl kan kallas universelt, och det gäller att
skildra ej få af de förnämsta personerna frän den svenska skaldekonstens och
den svenska historieskrifningens guldålder. Och ej nöjd racd denna omfatt
ning, har författaren upptagit det götiska förbundets föresats att ”emot vissa
ofosterländska stämningar och yttranden efter måttet af sina gäfvor verka
för upprättandet af en mera upphöjd fosterländsk anda.”
En följd af denna alt omfattande plan har blifvit, att han i mänga fall
blott kunnat lemna grunddrag i stället för en mera utförlig skildring och att
han cj kunnat lika väl tillfredsställa forskaren i den tidens literaturhistoria
som den, hvilken söker en allmän öfvcrblick öfver tidens alla företeelser.
Såsom ett exempel på en underlåtenhetssynd emot literaturhistorien nämna
vi bristen på redogörelse för innehållet i Iduna, det götiska förbundets tid
skrift. Mau får väl pä skilda ställen reda på än ett, än ett annat af det
vigtigaste, som nämnda tidskrift innehåller, men dock långt ifrän någon full
ständig förteckning. Det kan anmärkas, att en sådan redan finnes tryckt i
Idunas sista häfte, som på biblioteken finnes tillgängligt. Men af det skälet
skulle liere af de bilagor, som nu öka den anmälda bokens värde, varit borta.
Och för öfrigt yrka vi ej en alt upptagande förteckning, utan hällre en ut
förlig redogörelse för det viktigaste. Sä sakna vi sid. 41, där författaren nämner,
att Idunas åttonde och nionde häfte innehålla ”fragmenter” af Fritiofs saga,
en redogörelse för dessa ”fragmenter.” En sådan är viktig och borde här
fått en plats. Afvenså hade litet hvar säkert gerna velat veta, att Sjögréens
musik till Tegnérs ”Stjernorna tindra” påträffas bland Idunas musikbilagor
(X häftet).
Måste vi således anmärka en enligt vår tanke för stor knapphet i behand
lingen af tidskriftens literära och musikaliska bidrag, så synes oss däremot
författarens behandling af förbundsbrödernas fornforskning nog utförlig. En
annan sida af förbundets verksamhet, som förf. med utförlighet och grund
lighet behandlat, är frågan om det götiska förbundets konsttäflan och konst
utställning. Denna väckte på sin tid stor uppmärksamhet och föranledde ett
lifligt meningsutbyte i tidningarna. Herr Hjärne har i bilagan n:o 8 infört
den poetiska täflan, som tidningarna Allmänna journalen och Aumärkarcn
låta utkämpas mellan Olympens och Valhalls gudaverld. Denna götiska för
bundets verksamhet för en fullt nationel konst har redan förut omnämnts
och behandlats af Estlander och Fredrik Sander.
Men utan föregångare är författaren, då han skildrar de former, inom hvilka
det götiska förbundet rörde sig. Den allvarligt fosterländska och högtidliga
stämning, som herskade under den egentliga sammankomsten och äfven till
en del under efterspelet, har här funnit en lycklig skildrare. Förf:s stil,
som tyckes vara lämpad för föreläsarens högtidliga deklamation, har här
funnit ett tacksamt ämne. Däremot synes oss denna stil ej rätt väl passa
för berättelsen och anekdoten (på hvilka boken ej lider brist) eller för den
361
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
