Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
Det låter sig pä detta ställe ej göra att följa lir B. i hans samvetsgranna
och pä sina ställen verkligt snillrika kommentar, hvilken han föröfrigt själf
ej vill hafva betraktad som sista ordet i fråga om denna inskrift. ”Dass die
sehr liickenhafte Einschrift, welche in einer so wenig gekannten Spraehe abge
fasst’ ist, erst nach und nach aufgehellt werden kann, liegt auf der Hand”.
Skulle något särskildt böra framhållas, torde detta böra vara tolkningen s. 7
af valaimas, hr B;s läsart för valaimais, p. 29 krustatar, insättningen i första
raden af afiokid och förklaringen af detta ord s. 14. Däremot vill anmälaren
såsom efter hans förmenande mindre lyckad beteckna den s. 44 uppdragna
skilnaden mellan nip och neip. Nip är måhända ett skriffel eller annat uttal
för det på andra ställen, på den abellanska cippus, i Bantias stadsrätt och i
den af Fabretti Corpus inser, italic. under nr 2,749 (Enderis LI) upptagna,
likaledes i Capua funna exekrationsinskriften förekommande nep, hvars bety
delse ej kan skiljas från det i den bantiska inskriften engäng (raden 15) skrifna
neip. Likaså förefaller det oss att hr B. utan fara skulle kunna antagit, att
i ponom kahad (raden 6) det senare ordet är en genom det strax förut stå
ende kahad uppkommen misskrifuing för kahaum. Åtminstone skulle genom
antagande af detta ord och dess förande till potiad meningen blifva klar.
S. 25 torde väl L. Lange (llhein. Mus. 30 i uppsatsen om esus oph esuf)
hafva bort nämnas i stället för Bilcheler, såsom den der först på ett tillfred
ställande sätt förklarat lamatir, hvilket förut öfversattes med comminuatur (sä
t. ex. Enderis).
Den andra af de här behandlade inskrifterna upptäcktes, inristad på en
sten, är 1877 i ruinerna af Corfinium, en gång de med oskerna nära besläg
tade pæliguernes hnfvudstad. Den utgafs redan samma är af en bland Momra
sens biträden vid hans inskriftsforskningar, Dresset, i det preussiskt-romerska
arkeologiska institutets Bulletino, liksom äfven Fiorelli, den bekante chefen
för utgräfningarna i Pompeii, behandlade densamma i samlingen af festskrifter,
hvarmed Momrasens fyrtioåriga doktorsjubileum 1877 firades. Äfven af upp
täckaren professor Nino, af Bilcheler och af Bréal har den blifvit gjord till
föremål för lärda undersökningar. Sitt största intresse får denna inskrift, som
innehåller underrättelse om en åt den uraniska Venus helgad tempelskänk,
derigenom att den, i likhet med ett par andra oskiska, är affattad på satur
nisk vers (grundschema | ——- malnm
dabunt Metélli | Nteviö poétæ). Bland det myckna goda som hr B:s kom
mentar, särdeles i prosodiskt hänsende innehåller, vill anmälaren här blott på
peka förklaringen af lifar s. 77. Ett faktum, som s. 74 påpekas, att den la
tinska prepositionen pro och den grekiska nQo i flera italiska dialekter mot
svaras af per är ej nytt, men torde vara af allmännare intresse som en för
klaring hur det italienska per, (= lat. pro) uppkommit. I folkspråket kvar
lefde nämligen många af de utdöda italiska munarternas egendomligheter och
det var detta folkspråk, som födde den moderna italienskan.
Ett annat arbete, hvilket liksom det förra, ehuru i vida mindre grad,
förutsätter kännedom om den jämförande språkforskningens utbyte och sätt
att gå tillväga är:
Inledning till läran om den grekiska och latinska verbalböjningen af J.
M. Sundén. Upsala 1878 4. 55 S.
Lektorn, docenten Sundén har förut utom en upplaga af Ciceros Tuscu
lanska afhandlingar och en afhandling om den latinska terapnsföljden, båda af
pedagogisk syftning, gjort sig bekant för den lärda verlden genom sin 1858
utgifna afhandling: De lege Licinia de raodo agrorum quæstiones, som bland
annat blifvit föremål för en ”eingehende Besprechung” i O. Clasons fortsätt
ning af Schweglers llöraische geschichte B. I (der Fortsetz.) s. 203—210. Vi
368
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
