Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
efter hvad vi nu skola visa, ej kan annat än sätta hans literära verksamhet
i en ofördelaktig dager.
Till en början vilja vi såsom en allmän anmärkning framhålla, att det
varit särdeles lämpligt, om vidlyftigare och fullständigare karaktärer för fa
miljer och slägten meddelats, äfvensom om mera uppmärksamhet egnats åt
osteologiska kännetecken. Ett så vigtigt dylikt, som att underkäkens led
knappar hos gnagarne äro longitudinela, har för att nu taga fram ett sär
skildt exempel blifvit alldeles förbigånget.
Då arbetet, såsom vi ofvanför nämnt, i den till de båda första häftena
fogade anmälan betecknas som en ”lämplig uppslagsbok, der man i de flesta
fall kan finna, hvad man söker”, hade det varit på sin plats, att den skandi
naviska faunans vertebratformer på eit tillfredsställande sätt uppmärksammats.
Detta är dock ingalunda händelsen, icke ens med däggdjuren, ehuru dessa
dock i hela Skandinavien icke öfverstiga hundra arter. Bättre än att i boken
beskrifva en hel hop utländska, för oss svenskar föga viktiga former hade
sålunda varit att upptaga t. ex. den både i Östersjön och Yästerhafvet talrikt
förekommande och i stor mängd fångade eller skjutna gråskälen. En annan
svensk däggdjursart, skogslemmeln, saknas också alldeles i detta arbete. Lik
väl är skogslemmeln uppdagad och för första gången beskrifven af en svensk
naturforskare, professor Lilljeborg, hvarjerate nämnda sorkart genom sitt upp
trädande i Närike under det senaste årtiondet utgör ett märkligt exempel på
den vandringslust, som i ännu högre grad utmärker hans närmsta slägting,
fjellemmeln.
Visserligen har utgifvaren, dr Stuxberg, användt en eller annan af
våra mest framstående zoologers arbeten för att belysa de hos oss inhemska
däggdjurens förekomst, lefnadssätt och vanor, men detta långt ifrån i tillräcklig
grad. Så finner man för att taga ett exempel icke med ett enda ord antydt,
att den lilla, näpna hasselmusen förekommer i Sverige, lika litet som de om
detta djur hos oss anstälda iakttagelser blifvit på ringaste sätt antydda. Detta
förbiseende af, att det var ett tyskt arbete, som skulle för svenska läsare bear
betas, vitnar om likgiltighet eller tanklöshet och har haft till följd, att Eebaus
naturhistoria äfven i sin nya drägt talar om ett stort antal djur från tysk
ståndpunkt. På samma sätt hafva genom det oförlåtliga bibehållandet på en
mängd ställen af orden ”hos oss”, ”våra” och ”i vårt land” många förhållanden,
som i originalet med rätta hänförts till Tyskland, nu kommit att oriktigt
lämpas på Sverige, dit de icke alls höra. Ett annat fel, som utgifvaren på
mångfaldiga ställen låtit komma sig till last, är det att hafva utan urskiljning
låtit obestyrkta tyska uppgifter stå kvar äfven der de varit mer än misstänkta,
ja till och med låtit ett dylikt öfverseende komma aldeles felaktiga uppgifter
till del. Vi skola längre ned anföra exempel härpå.
Det i boken använda måttsystemet är icke tillfredsställande. I ett natur
vetenskapligt arbete bör metersystemet användas, och i alla händelser kan det
hos oss numera alldeles aflysta verkmåttet icke komma i fråga, såsom dock är
förhållandet i här förevarande arbete.
Angående de inom vertebraternas afdelning (vi tala icke om någon annan
djurprovins, enär endast det 10:de häftet är egnadt ät ryggradslösa djur) an
vända systemen är också åtskilligt att anmärka. För däggdjurens uppställning
har professor Lilljeborg i sitt arbete öfver Sveriges och Norges ryggradsdjur
lemnat ett noga genomtänkt samt på både egna och andras forskningar grun
dadt system, hvilket dr Stuxberg skulle hafva gjort väl i att använda. Det
ä sid. 31 i Eebaus naturhistoria anförda skäl, hvarför ej ens den strax der
ofvanför meddelade uppställningen af däggdjuren blifvit följd i texten, är inga
lunda tillfyllestgörande, ty figurernas och taflornas sammanställning hade det
390
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
