Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATURÖFVERSIKT.
jeg godt, at da Schleppegrell havde stillet sig op imod Yæggen med Ansigtet
imod mig, bad jeg ham at vænde sig om; jeg var bange for at forstyrres i
mit Anlæg, ved at han saae på mig”.
Den andra episoden är från den tid, då Helgesen var kommendant i
Slesvig.
’Treaarsdagen efter slaget ved Slesvig sad jeg om Eftermiddagen nede
hos ham, der da var Kommendant i samme By, og boede i Lollfusz i en
Stue Etage. I Samtalens Löb siger han da:
”Har Præsten hørt om den Demonstration, der om lidt skal gaa for sig
her nedad Gaden, forbi mine Yinduer?” ”Nej!” ”Jo, om lidt skal her
komme en stor Procession af unge Damer, tre og tre i Geledet, en i en rød,
en i en blaa, og en i en hvid kjole; de representere jo saa de kjære opror
ske Earver! Veed De saa, hvad jeg gjør?” "Nej! De lader dem vel
sagtens arrestere!” ”Ih bevares! nej! Jeg gaaer meget hoflig ud, och
inviterer alle de blaa kjoler herind til Chokolade; saa lader jeg de røde og
hvide kjoler demonstrere, saalænge de ville!” Denna skildring af den
tappre norrmannen är i det hela hällen i en rask och manlig stil, och der
förekomma i den endast fyra bibelcitat, alla anbragta på de sista tre sidorna,
då frågan är om Pragerfredens femte artikel, medan åter i de båda andra
framställningarna sådana citat ofta förekomma midt i den vanliga prosastilen.
Yi anmärka detta alldeles icke med något slags ogillande, utan blott för att
påpeka en egendomlighet, som tillhör allt, hvad prestmän i Danmark författa,
det må vara teologiskt och religiöst eller icke, medan man hos oss sällan ser
ett sådant anförande af bibelns ord utom i verkligt religiösa eller uppbyggelse
skrifter.
När Kaalund i ”Brændende Spørgsmaal” talar om den nya realistiska
romanens hjelte och hans öden, säger han:
”Lad ham dø i en Rus!
Lad ham skyde sig en Kugle for Panden !
Det Sidste är det Bedste. Dog siger jeg Pyt!
Det smager jo af ”Werther” nej, kom med noget Nyt!
Vi tage Jer, I Herrer, paa Ordet!
Men kom ikke med Atrapper paa Bordet!”
Härmed har han (jitan tvifvel pekat på ”En Idealist. Skildring af Epigonos”,
som i höstas såg ljuset. Hjelten, som kallas idealist, är ett slags estetisk
svärmare, som icke tror på något och slutar med att skjuta sig för pannan.
Berättelsen är för öfrigt uppfyld af det slags estetiska ”vrövl”, som stundom
brukar få namn af en bildad konversation. Här står den utan något slags
sammanhang med handling eller karaktärer, medan den berör alla möjliga
poetiska skapelser och författare och framför allt frossar i musikalisk dilettan
tism. Idealisten är verkligen en ”atrapp”, ty inom det moderna skalet göm
mas ofantliga massor af den gamla estetiska surdegen, hvilken dock finnes
der för sin egen skuld, icke för att såsom i Schandorphs ”Uden Midtpunkt”
gå in i karaktären såsom en faktor och bidraga till åskådliggörandet af bryt
ningen mellan den förra och den nya tiden. En sådan figur skulle ha blifvit
en Lasalle eller åtminstone en Brander; nu stannar det vid en afskuggning
af Werther.
Slutligen påpeka vi tvenne arbeten, som alls icke göra anspråk att på
något sätt beröra samtidens stora frågor, vare sig sociala, politiska eller
estetiska. Det ena är ”Ombord og iland”, novellistiska försök af William
Carstensen, deri en dansk sjöofficer i anspråkslös berättelseform sammangjutit
sina iakttagelser och minnen från främmande farvatten och hemma bland
403
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
