Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
Imeilertid är det vackert så, att tanken på nödvändigheten att
återställa henne i någorlunda stilenligt skick på fullt allvar vaknat,
och icke mindre än treune förslag till hennes restauration föreligga
redan och vänta, om vi icke misstaga oss, på afgörande hos Kongl.
Maj:t. För det första af dessa förslag, uppgjordt af arkitekten Helgo
Zcttcrvall i Lund, har författaren till dessa rader redogjort i ett par
artiklar i »Tidskrift för bildande konst, 1875». Det är nu hans afsikt
att likaledes göra reda för de båda senare, af hvilka det ena är en
modifikation af det första, verkstäld af dettas upphofsman herr Zetter
vall, det andra är uppgjordt af arkitekten Grundström, elev af fria
konsternas akademi och i närvarande stund hennes stipendiat. Såsom
en inledning härtill måste dock först och främst i sammandrag efter
den nämnda artikeln i korthet redogöras för templets historia och nu
varande tillstånd samt därnäst för det första förslagets idé och detaljer,
emedan först så det modifierade förslagets skilnad från detta och
det tredje förslagets förhållande till det i verkligheten gifna kunna fullt
fattas. Alla tre förslagen skola för öfrigt för jämförelse belysas med
teckningar.
I.
Som bekant, kan Upsala domkyrkas anläggningsår icke med säker
het bestämmas, men det må dock antagas för gifvet, att bon i sin nu
varande gotiska form är anlagd senast år 1287 eller det år, då enligt
säkra intyg en fransk byggmästare eller stenhuggare i sällskap med
ett tjog mästare och gesäller begaf sig till Upsala för att bygga templet,
såsom det hos Pcringskiöld heter, »efter then anlagda form, som Notre
Dame har i Paris». Att detta påstående om likheten med Notre Dame
är orimligt, skall hvar och en se vid den flyktigaste jämförelse; det torde
ha uppstått däraf, att de sålunda införskrifna franska arbetarne möj
ligen togos från den år 1287 redan färdiga pariserdomens byggnads
hytta, hvarvid såsom gifvet antogs, att de skulle bygga efter den före
bild, som de lemnat i moderlandet. Af vigt för Upsala domkyrka är
dock detta sammanhang med Paris, ty det visar, såsom äfven stilen
gör, att hon icke blott är gotisk, utan fransk-gotisk, så att alla tillägg
af något annat slag eller annat ursprung måste tänkas uteslutna från
henne, om man vill föreställa sig henne åter uppstånden i sitt gamla
skick eller nyskapad i den skepnad, som hon vid en konsekvent ut
veckling af formen bort få.
Detta är det första, som man i afseende på Upsala domkyrka bör
lägga märke till och behålla i sikte; det bestämmer i det hela hennes
stil och karaktär. Men därtill kommer nu en annan omständighet,
som försvårar den konsekventa stiltillämpningcn, och som torde från
422
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
