Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORNSVENSKA RUNHANESKRIFTER.
cn folkvisa med tillhörande noter: drömde mik en dröm i nat um sillki
ok ærlik pæll.
Kalenderns inristande med runor på trä, ben m. m. var ett garn
malt nordiskt bruk. 1) Då bruket af pergament blef kändt, fann man
det ofta bekvämare att använda detta material till sin runkalender,
och slutligen nyttjade man det tillfälle som bruket af pergament er
bjöd, att till runkalendern foga allahanda utförligare kalendariska an
teckningar, hvilka likaledes nedskrefvos med runor. Utvecklingens
gång ligger i detta fall klar och obestridlig för oss, i det att alla de
olika skedena representeras af ännu bevararade minnesmärken. Ett
sådant af sist angifna utförligare slag är den forngutniska runhand
skrift, som här ofvan afhandlats.
Hvad slutligen religiösa uppteckningar gjorda med runor vid
kommer, så var det ingalunda, såsom en och annan torde föreställa
sig, under medeltiden sällsynt, utan tvärtom mycket vanligt, att de
gamla, från hedentid stammande ruumynderna nyttjades icke blott, så
som ofvan blifvit nämdt, på kyrkliga föremål, utan rent af till upp
tecknande af böner och andra kyrkliga formler och ämnen. Hvem
känner icke de från den älsta kristna tiden härrörande runstenarnes
Gud hjälpe hans ande? På många dopfuntar, kyrkklockor, rökelsekar
kunna vi ännu läsa i runor den katolska bönen: Äve Maria, gratia
plena, dominus tecum, henedieta o. s. v. En dopfunt från Bornholm 2)
har en lång skildring af Kristi lefnadshistoria, affattad med runor (öf
ver 300 till antalet) som omskrift till bilder ur frälsarens lif. Bor
det nu längre väcka vår undran att finna en med runor nedskrifven
skildring af Jungfru Maria klagan? Visserligen är det fornsvenska
runfragment, däri denna finnes (se därom s. 604 här förut), till tiden
för sitt affattande ej obetydligt yngre än Codex Runicus af Skåne
lagen och den forngutniska runkalendern, nämligen från 1400-talets
början. Men runornas bruk hade ännu vid denna tid långt ifrån upp
hört, då det gälde att skrifva för folket. Vi skola anföra några be
vis därpå. På en förgyld, med rika slingor försedd silfversked med
årtalet 1451 läses bland annat följande runristade svenska inskrift:
Varen försiktiga, så jag heder Tänken på mig, som jag på Eder (or
den äro här återgifna i nyare form). På Oland och i synnerhet på
Gotland finnas runinskrifter ännu från 1500-talet, ja en på Gotland
ännu från 1621. I Lunds domkyrka fins en runinskrift från 1525;
o. s. v.. Biskop Brasks sekreterare skref 1523 sitt namn Spægelbærg
med runor. Då Burcus i sista slutet af 1500-talet började sina forsk-
’) En runkalender på sex blad eller små skifvor af renkorn, sammanfogade i bok
form med läderremmar, fans 1866 i Lappland, då ännu buren af en lapp; kalendern
anses af Eirikv Magnusson, som beskrifvit den, kärröra från sista kälften af 1200-talet.
I Upsala universitets fornsaksamling finnas öfver 200 runstafvar bevarade.
2) Jag skall vid annat tillfälle söka uppvisa, att denna dopfunt kärrör från Gotland,
ock att inskriften, som kittils gält som forndansk, är forngutnisk,
613
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
