Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’) Svenskt Diplomatarium n:o 2,773.
NORDISK TIDSKRIFT.
redaktioner, en från början ocb en från slutet af trettonde århundra
det; Östgötalagen från sist nämnda tid; den därmed ungefär samtida
Gotlandslagen; Smålands- (Tiobärads)lagen (blott Kristnubalken med
ett däri inflickadt, litet fragment af konungabalken) från samma tid
eller början af fjortonde århundradet; Upplandslagen med kunglig
stadfästelse af år 1296; Södermannalagen med dylik stadfästelse
af år 1327; Västmannalagen i två redaktioner, en äldre, skrifven
något efter år 1318, och en yngre från den tid, som närmast föregick
utarbetandet af Magnus Erikssons allmänna landslag, samt den efter
år 1320 författade Helsingelagen.
Till dessa för Sveriges gamla landskap författade, ännu i behåll
varande lagar kunna och böra, då Skåne, Blekinge och Halland sedan
mer än tvåhundra år ligga inom Sveriges politiska gräns, såsom de
altid legat inom dess naturliga, läggas l:o den för dessa landskap för
fattade Skånelagen, jämte en af Ärkebiskop Anders Sunesson efter
en äldre, nu förlorad handskrift författad bearbetning af skånska lands
rätten, bägge från början af trettonde århundradet, och 2:o den samma
landskap i tolfte århundradet gifna kyrkorätten.
Men efter hvad vi sagt om lagskipning och lagmän i Sverige och
Norge måste vi vid sammanställandet af Skånelagen med de gamla
svenska landskapens lagar anmärka, att folkets domsrätt enligt denna
lag ännu utöfvades af folket själft (tingsmännen), och att ordet lag
man, enligt hvad Hr Schlyter upplyst, blott i en enda handskrift af
Skånelagen förekommer, där blott betyder en trovärdig man och för
öfrigt, troligen, genom ett skriffel dit inkommit.
Af partikulära stadslagar hafva vi i behåll en i alla afseendeu
svensk, den knapphändiga, i slutet af trettonde eller början af fjor
tonde århundradet för Stockholm författade, men äfven i andra stä
der brukade Bjärköarätten. Af Visby Stadslag, hvilken enligt Magnus
Erikssons befallning skulle skrifvas på både gotländska och tyska
språken, äga vi den enligt denna befallning i medlet af fjortonde år
hundradet skrifna tyska texten. Men lagen hade knapt hunnit
komma i bruk, förrän staden med hela Gotland frånrycktes Sverige,
som först år 1645 återfick den ena och det andra. Slutligen kan och
bör ock, af samma skäl, som blifvit anfördt för Skånelagens och skån
ska kyrkorättens sammanställande med de gamla svenska landskapens
lagar, här också nämnas den i senare hälften af trettonde århundradet
troligen för Lund författade, men efter hand också i andra skånska
städer och slutligen, sannolikt, i alla städerne inom det område, där
Skånelagen gälde, brukade skånska Stadsrätten.
Äfven om andra svenska landskap, än de, hvilkas lagar kommit
till vår tid, finnes uppgifvet, att de haft egna lagar. Ett Magnus
Erikssons den 6 Maj 1330 dagtecknadt bref 1) omtalar en Nerikes, af
638
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
