- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1879 /
640

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NORDISK TIDSKRIFT.
hundra år efter nämnda lagars utfärdande. Slutligen bör tilläggas, att,
om denna invändning ägde någon betydelse, Sverige icke ens i fem
tonde århundradet skulle erhållit en med Norges i det trettonde
vunna jämförlig rättsenhet. Ty åfven Kristoffers Landslag saknade
egen kyrkobalk.
Men vi hafva dock endast sagt, att Sverige genom Magnus Eriks
sons allmänna Lands- och Stadslagar hufvudsakligen kom till åtnju
tande af lika rättsenhet, som Magnus Lagaböter skaffat Norge. Och
till denna inskränkning nödgas vi af den upplysning Herr Schlyter
lemnat, att, såsom handskrifter af Landslagen visa, den åtminstone i
ett landskap (Västergötland) icke blifvit antagen, utan att en del af
landskapets lag till en början bibehölls; ett förhållande, som väl äfveu
i andra landskap, såsom Hr Schlyter ock förmodar, kunnat äga rum.
Att äfven städer, vid antagandet af Magnus Erikssons Stadslag, i några
punkter torde tillåtit sig afvikelser från dess stadganden iemna vi
däremot här utan afseende, då norska Stadslagens stadsordning icke
för de olika städerne är fullt lika lydande.
Den vunna rättsenheten gick likväl, för en tid, åter till en del
förlorad efter utfärdandet af Kristoffers Landslag. Hr Schlyter har
nämligen visat, att, jämte denna, Magnus Erikssons Landslag länge
varit i bruk. Förhållandet torde till en del kunna förklaras genom
den ytterliga sällsyntheten af med den kungliga stadfästelsen försedda
handskrifter af Kristofferska lagen 1), något som ien sådan tid gjorde
förväxlingen af de båda lagarne lätt nog. Och det bevituas af den
mängd handskrifter utaf den äldre lagen, som härstammar från tiden
efter den yngres utfärdande. Först efter det femtonde århundradet
minskas dessa handskrifters antal hastigt. Den äldre lagens därigenom
ådagalagda utträngande vid den tiden af den yngre anser Hr Schly
ter till någon del kunna tillskrifvas en i femtonde århundradet af en
sakkunnig man författad, i två handskrifter af den äldre lagen, och i
några flera af den yngre, upptagen liten uppsats: Contrarietates legi
steriorum novi et antiqui (veteris). Såsom ett särskildt, märkligt bevis
på de bägge landslagarnes förväxling må tilläggas, att, medan Ärke
biskopen i Upsala, Nils Ragvaldsson af Kristoffer namnes främst bland
dera, hvilka enträget begärt den gamla landslagens omarbetning, en
Ärkedjäkne i samma stad och Doctor Decretorum, Ragvald Inge
mundsson efter utfärdandet af Kristoffers Landslag på latin öfversattc
Magnus Erikssons i den tro, att den var den gällande, och att denna
öfversättning är 1614-, sex år efter tryckningen af Kristoffers lag, blef,
såsom öfversättning af denna, i tryck utgifven af Johan Messcnius.
Han hade dock jämfört ställen af öfversättningen med Kristoffers lag
och i anledning däraf utur sist nämnda lag i öfversättning infört åt-
’) Bland nu kända handskrifter innehåller blott en enda denna stadfästclse.
640

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:14:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1879/0690.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free