Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM NORSKA OCU SVEKSKA PRIVATUÄTTEKS KÄLLOR.
skilligt dels i stället för hvad han fann i Ragvald Ingemundssons tcxt,
dels såsom tillägg till donna x).
Samtliga här ofvan såsom ännnu för oss tillgängliga anförda,
gamla svenska lagar (Smålandslagens kristnnbalk med det lilla frag
mentet af konungahalken samt skånska lagarnc inbegripna), äro, till
en del med vigtiga bihang, äfvensom Visby sjörätt, såsom allmänt är
bekant, af Hr Schlytcr, i början nnder samverkan af den alt för tidigt
aflidne H. S. Collin, mästerligt, med mångfaldigt upplysande företal
och ypperliga glossarier, af hvilka ett, med den svenska titeln: Ord
bok, upptager hela samlingens förråd af gamla svenska, skånsk-danska
och gotländska ord, åren 1827—1877 utgifna i den tretton band starka
samlingen af Sveriges Gamla Lagar (Corpus Juris Sveogotorum antiqui).
Jämte skånska kyrkorätten finner man där en gammal latinsk öfver
sättning däraf i två något olika texter, jämte Gotlandslagen två gamla
öfversättningar däraf, en tysk och en dansk, och jämte Visby sjörätts
plattyska text ieke blott fyra gamla öfversättningar däraf, en holländsk,
en därifrån tillbaka till originalspråket gjord, samt två danska, utan
ock denna rätts källor. Till Gotlaudslagcn, Visby stadslag och Visby
sjörätt har Hr Schlyter också fogat af honom själf utarbetade, för
träffliga svenska öfversättningar.
I Norge, dit vi nu åter vända tillbaka, fortfor, såsom Hr Aubert
säger, äfvcu efter Magnus Lagaböters död ett lagstiftningsarbete, som
i det hela väl följde med sin tid. För privaträtten var det dock af
mindre betydenhet än för administratifrätten, hvilken utbildades med
envälde och en stark ämbetsorgauisation till mål. Men efter ett år
hundrade inträlfade häri ett afbrott. Norge hade ej längre någon ari
strokrati. Och utan eu sådan kunde under då varande förhållanden
något dugligt i lagstiftning knapt åstadkommas. Och från år 1388,
då Margareta utkorades till ”Norges mäktiga Fru och rätta Husbonde”,
samt under de följande danska konungarnes välde till år 1536, då
Norge förlorade sina biskopar och sitt råd samt blef ett lydrike under
danska kronan, skedde nästan intet för norska privaträttens utbildning.
Först därefter visade sig åter något lif i lagstiftningen för Norge. Men
Magnus Lagaböters lagar voro då ganska ofullkomligt kända. De
funnos blott i handskrifter, hvilka till stor del endast voro privata öf
versättningar. Och med den tidens bristfälliga språkkunskap vimlade
dessa af fel. Men kände därför i Norge tidigt nog behofvet af den
iråkade oefterrättlighetens afhjälpande. Ar 1529 anhöllo Norges adel
och lagmiln, på samma gång, som de begärde, det Norges lag måtte
blifva oförkränkt, att, där Norges lag och privilegier i någon del ickc
kunde för då varande förhållanden brukas, de måtte efter konungens
goda vilja och Råds råd samt med rikets infödde ädlingars vilja och
’) Sc härom Schlyter, Samling af Sveriges Gamla Lagar. Tionde Bandet, Före
talet, sidd. LVI och LXXXIY- LXXXVII.
641
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
