Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
synnerligen märkvärdigt. För det första finnas redan där de flesta
afvikelser från danska lagen, hvilka fått rum i norska lagboken. Men
dessutom ses lätteligen, att förslaget, utom i andra och fjärde böckerna,
hade många andra afvikelser från danska lagen, än som nu finnas i norska
lagboken. Detta gäller först och främst de ämnen, där Norges be
skaffenhet fordrade andra regler än de danska. Detta hade kommis
sionen ganska väl förstått. Och man skall därför i dess förslag
nästan icke finna något af den mängd för Norge als icke passande,
rent danska regler eller uttryck, som nu träffas i lagboken. Men
kommissionen hade gått längre. Visserligen hade den, utom i endast
norska ämnen, lagt danska lagen till grund. Men den hade dock
tillåtit sig att bryta uniformiteten i många vigtiga fall, der Norges
särskilda förhållanden icke kunde åberopas. Dels hade den nämligen
rättat åtskilliga fel eller otydligheter i danska lagen; dels hade den
med hjälp af äldre norska rättregler fylt åtskilliga luckor i den samma;
och slutligen hade den, utan någon grund i Norges särskilda för
hållanden, föreslagit många ändringar och tillägg, af hvilka några väl
voro norska rättssatser, men många också, åtminstone som skrifven
rätt, nya både i Danmark och Norge.
Många nya artiklar, säger Hr Aubert, vitna, lika som arbetets
utförande i det hela, att det nu i Norge fans män med helt annan
duglighet till lagarbeten, än någon tid förut. Förslaget står i skarp
motsats till Kristian IV:s norska lag och den långa räckan af ömk
liga revision sförsök under århundradets tidigare del, och är ett gläd
jande tecken, att själfständighetskänsla och högre anda icke voro
slocknade i Norge. Hufvudförfattaren, Kristian Stockfleth, säges
det vidare, har äran att vara den förste, som i nyare tid förtjenar
namnet norsk jurist. Visserligen hade, såsom Hr Aubert erkänner,
norska lagförslaget icke kunnat blifva hvad det blef, utan den goda
grund, som danska lagen erbjöd. Men han förklarar ock bestämdt,
att norska lagboken blifvit långt bättre, att i synnerhet många fram
steg, som nu tillhöra en senare tid, varit gjorda, och således en längre
framskriden utgångspunkt för den senare rättsutvecklingen vunnen,
om förslaget blifvit lag. Men det blef icke lag utan så stora för
ändringar, att nästan alt det bästa däruti gick förloradt.
Skulden därtill faller, enligt Hr Auberts undersökning, hel och
hållen den danska kommission till last, hvilken den 23 Januari 1683
förordnades till förslagets granskning, och hvilken, utan någon i för
ordnandet gifven anledning, sökte göra uniformiteten så fullständig
som möjligt. Väl tillsattes, enligt dess eget förslag, en ny, norsk
kommission att öfverväga, om något i det reviderade förslaget kunde
vara att efter Norges förnödenhet ändra eller förbättra, dock så, att
uniformiteten mellan rikena så mycket som möjligt träffades, och att
därhos iakttoges, om något af danska lagen än ytterligare kunde till-
648
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
