Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
låtanden x) visserligen icke ledde till utgifvande af någon ny, allmän
lag, men af livilka de 1643 afgifna finnas i så många afskrifter, att
J. A. Posse däraf trott sig kunna sluta, att dessa i många stycken
tjenat domare till ledning och äfven andra till utvidgande af sm rätts
kunskap.
Sedan Kristina år 1644 tillträdt rikets styrelse, utkommo den 22
Mars 1647 de vid den samma dag afslutade riksdagen godkända stad
garne om skogarne, om bärande skogsträn och om jagten, samt följde
den 18 Maj 1653 den så kallade Straffordningen, särskildt märkvärdig
genom stadgandet om ändring af mededsmäns ed från juramentum
veritatis till juramentum credulitatis 2). (Afskaffad blef denna ed först
genom förordningen den 30 Oktober 1695). Från Karl Gustafs tid
kan nämnas Patentet den 23 Februari 1655 om barnamörderskor.
Detta motsvarar visst icke hvad under Kristian IV:s regering
kom till stånd för Norge och för Danmark, ej häller hvad man i
Sverige kunnat vänta af en tid, som ägde sådana män, som Axel
Oxenstjerna, Per Brahe, Stjernhöök, Berling och Figrelius (Lejon
stjerna), andra att förtiga. Men hvarken åsigter eller intressen läto
sig utan svårighet förenas. Regeringen meddelade icke ens ständerne
de uppgjorda förslagen.
Tidens kraf gjorde sig dock slutligen gällande. Uti den icke
såsom grundlag och endast för Karl XLs minderårighet den 3 No
vember 1660 antagna regeringsformens 5 § föreskrefs, bland annat,
att efter det vid administrationen af den heliga justitien åtskilliga
påminnelser kunde behöfvas, som tjenade att befordra dess riktiga
och oförkränkta lopp och till att betaga de missbruk och irringar,
som på landet och i städerne och i åtskilliga rätter kunde vara ge
nom tidernas förändringar inkomna, en konferens af alla ständer vid en
läglig tid skulle anställas genom någre visse lagfarne män, att upp
taga, skärskåda och sitt betänkande gifva öfver alt det, som till denna
materien hörde, hvilket först den kungliga Regeringen och sedan
Riksens Ständer pä nästkommande möte skulle blifva kommuniceradt,
på det, när alt var öfversedt, approberadt och gilladt, en viss och
oföränderlig stadga däröfver måtte upprättas. Enligt 17 § af samma
Regeringsform skulle ständerne under konungens minderårighet hvart
tredje år sammankomma. Den för det omfattande arbetet bestämda
tiden var följaktligen ganska kort. Men regeringen, hvilken på be
römligt sätt sörjde för ordnandet af utöfningen utaf konungens högsta
domsrätt och hvad därtill hörde, vidtog i anledning af regerings-
*) De äro upptagna i den af C. J. Wahlberg gjorda, och, efter hans död, med
titel: Åtgärder för lagförbättring 1633—1665 först i Upsala Universitets Årsskrift
1877 och 1878, och därefter sistnämnda år särskildt såsom Aftryck, utgifna Urkund
samling.
2) De under Kristinas regering utfärdade Gästgifvareordningar höra icke till
privaträtten och förbigås därför lika som de förut och efteråt utfärdade.
650
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
