Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
Gabriel Richert, hvilken den 9 Februari 1814 kallades till dess ledamot
och ända till dess upplösning efter är 1833 med ett enda kortare afbrott
där verkade, vinna en man, som i hög grad ägde de egenskaper, som
fordrades att leda och lifva arbetet samt gifva de beslutade förslagen det
rätta uttrycket; egenskaper, hvilka, i följd af hans långa erfarenhet, måste
än mera göra sig gällande i den år 1841 tillsatta och i början afår 1851
upplösta lagberedningen, sedan han den 20 Maj 1844 blifvit dit inkallad.
Tack vare framför alt detta förvärf fick man åren 1815—1822 i tryck
utgifna förslag till Giftermåls-, Arfda-, Jorda-, Bygninga-, Handels- och
Utsökningsbalkarne samt till den del af Rättegångsbalken, som angår
rättegång i tvistemål, och år 1832, under det gemensamma namnet: Förslag
till allmän kriminallag, likaledes i tryck utgifna förslag till Straffbalk,
(motsvaranda Missgärnings- och Straffbalkarne i 1734 års lag) och till
den del af Rättegångsbalken, som handlar om rättegången i brottmål.
Samtliga förslagen hafva utkommit i nya upplagor, först efter i lag
kommitéen, och sedan efter i lagberedningen, företagen omarbetning.
Den sista upplagan är tryckt åren 1844, 1847, 1849 och 1850. Deras
värde för all nyare, svensk civil- kriminal- och processlagstiftning är
för allmänt kändt och erkändt, att något därom här behöfver sägas. Och
såsom Richerts verk anses de med all rätt, äfven om de någon gäng icke
uttrycka hans åsikt, hvilken i sådant fall blifvit i reservationer uttryckt.
Sedan man på 1850- och I8(i0-talen för uppgörande af speciella lag
förslag begagnat särskilda kommitéer, bildades, efter konungens af 1871
års riksdag bifallna proposition, för detta ändamål inom Justitiedeparte
mentet en Lagbyrå, hvilken,’ enligt Riksdagens år 1874 gjorda hemställan
vid sagda års slut förändrades till den ännu i verksamhet varande Nya
Lagberedningen.
Båda hafva utvecklat en förtjenstfull verksamhet. Till bevis därpå
må vara nog att nämna lagbyråns förslag till de nio förordnin
garne den 16 Juni 1875, angående lagfart å fång till fast egendom;
angående förändrad lydelse af 11 kap. 2 § Jordabalken; angående
upphörande af hembudsskyldighet; angående ändring af gällande stad
ganden om lagfart å fast pant (i följd af utsökningsbalkens upphäfvande
något modifiread); angående inteckning i fast egendom; angående tiden
för nytjanderättsaftals bestånd; angående förändrad lydelse af 17 kap 9 §
Handelsbalken; angående sättet för utmätt fast egendoms försäljning i vissa
fall (ersatt genom några §§ i Utsökningslagen), samt angående särskilda
protokoll öfver lagfarter, inteckningar och andra ärenden, samt nya lag
beredningens förslag, hvilka legat till grund för utsökningslagen den 10
Augusti 1877 med promulgationsförordning och förordningen samma dag
om stämningsmän samt för lagen den 20 Juni 1879 om dikning och
annan afledning af vatten, och de af samma Beredning utarbetade, ny
ligen tryckta förslagen till icke mindre än tio författningar angående
den s. k. lukrativa vattenrätten.
656
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
