Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM NORSKA OCH SVENSKA PRIVATRÄTTENS KÄLLOR.
ligger till grund för Sjöfartslagen den 24 Mars 1860. Genom dessa två
lagar, af hvilka den först nämnda likväl redan undergått väsentliga för
ändringar, äro af de sex böcker, som innehållas i Kristian V:s norska
lag, den fjärde, på ett kapitel när, och den sjätte, med undantag af så
dant som icke har sin plats i strafflag, upphäfna. Men ett lagförslag,
som omfattar alt hvad man i Norge, 1814, jämte sjörätt och straffrätt,
innefattade under benämningen civil- och kriminallag, och som kan läggas
till grund för lag därom, har Norge icke ännu. Behofvet af ett sådant
är dock väsentligen inskränkt genom ett betydligt antal nya special-lagar,
hvilka Hr Aubert angifver.
Vända vi oss till Sverige, möter oss en på en gäng lika och
olika syn.
På grund af flere riksdagsmäns motioner anhöllo Riksens Ständer i
skrifvelse den 28 April 1810 hos Konungen, det en Lagkommité, be
stående af kunnige och erfarne män, måtte tillförordnas att, med odelad
uppmärksamhet pä hela lagverket, i afseende å dess förenkling och för
bättring, utarbeta ett fullständigt förslag, hvilket å nästa lagtima riksdag
kunde till konungens och ständernes granskning och beslut öfverlemnas.
Och sedan vid den hösten samma år i Örebro hållna urtima riksdagen
nödiga medel för kommitéen blifvit anvisade och ständerne med skrif
velse den 16 Oktober s. ä. till konungen öfverlemnat ett sammandrag af
det Lagutskottets den 1 April 1810 afgifna betänkande angående lagar
nes urskiljande, förenkling och förbättring, som vid näst föregående riks
dag föranledt deras beslut i detta hänseende, inhemtade konungen nå
gra komrniterades betänkande om sättet för den önskade revisionens verk
ställande. Med bifall till dessa komrniterades utlåtande förordnade han
den 1,4 Februari 1811, bland annat, att den då tillsatta lagkommitéens
arbete egentligen skulle inskränkas till upprättande af förslag till en ny,
allmän civil- och kriminallag, samt att 1734 års lagbok, i anseende till
dess yttre form och indelning i vissa balkar och kapitel, därvid skulle
tjena till grund och efterföljd.
Enligt nämnde kommitérades tanke borde, under förutsättning, att
lagkommitéens ledamöter hunne under första kvartalet af är 1811 ut
nämnas och sammanträda, kommitéens förslag kunna vara utarbetadt och,
jämte bilagor, i tryck färdigt till slutet af Juni månad år 1813 samt, efter
inkomna anmärkningar omarbetadt, vid riksdagens början år 1815 färdigt
att för Konungen och Riksens Ständer framläggas. Häruti fann man sig
bedragen. Och ännu i dag äro af de nio balkar, i hvilka 1734 års lag
är indelad, blott trenne, nämligen Missgärnings- Straff- och Udsökningsbal
karnej upphäfna. De äro ersatta genom Strafflagen den 16 Februari 1864
och Utsökningslagen den 10 Augusti 1877 jämte dithörande promulga
tionsförordningår.
Men svenska lagkommitéen blef mindre än den norska sysselsatt
med specialförfattningars utarbetande. Och den hade lyckan att i Johan
655
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
