Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TAL OCH SIFFERTECKEN.
tresserar oss mest hans aritmetik, i hvilken han begagnar det nya siffer
systemet under följande form
Hans 1, 8 och 9 äro identiska med våra; hans 2 och 5 skilja sig
ej mycket från våra, endast att de äro upp- och nedvända. Huru hans
6 förvandlas till vår, inser man lätt af de formförändringar, som alltid
åtfölja en hastigare skrifning, hvarvid alla skarpa hörn afrundas. För
att af hans 7 bilda vår, behöfver man blott förstora vinkelöppningen
genom att gifva den första linien ett mera horisontelt läge. Den typ
som mest skiljer sig från vår är hans 3; den har, likasom nästan alla
typer för 3, uppkommit af en sammanbunden teckning af tre (lod
räta) streck.
Det mest anmärkningsvärda i hans system är bristen af typ för 0,
hvilket dock ej bevisar hans systems icke-indiska ursprung, alldenstund
enligt nyare forskningar de delar af Indien, med hvilka grekerna korn
mo i beröring medelbart eller omedelbart, såsom på Alexanders tåg,
upptogos af lägre stående stammar, som af sina östliga grannar kallades
barbarer och ej voro nog odlade att fatta begreppet 0.
Ar 1855 offentliggjorde den såsom orientalist och matematiker
lika berömde professor F. Woepcke sin upptäckt af ett dyrbart arabiskt
manuskript i Pariserbiblioteket jämte öfversättning däraf. Bland de
många afhandlingar, fullständiga eller fragmentariska, som finnas i detta
manuskript, råkar man en med titeln Intressanta och vackra problemer
om talen. Denna arabiska skrift är i dubbelt afseende af intresse för
den fråga vi behandla. Ty utom sin höga ålder och matematiska reda
i själfva frågornas behandling lemuar den en klar bild af kampen
mellan den nya och gamla metoden för tecknande af tal. Författaren
känner tydligen det besvärliga i att teckna höga tal efter det gamla
sättet d. v. s. med bokstäfver och använder därför alltid den nya metoden
(medelst siffror med positionsvärde) för tal öfver 1000. Tal under 1000
tecknar han vanligen med bokstäfver, dock förekommer samma tal teck
nadt på båda sätten. Utom denna för oss intressanta ojämnhet finna
vi äfven, att författaren (eller afskrifvaren) vacklar mellan olika typer
för samma siffra, ett osvikligt tecken att bruket ännu ej var fullt stadgadt.
För att ej lemna något rum för den förmodan att afskriften af
problemen kunde vara af yngre datum samt möjligen, enligt det mycket
vanliga bruket att på oupptagen plats af pergament skrifva något nytt utan
minsta afseende på sammanhang i ämne eller öfverensstämmelse i innehåll,
tillkommen på en senare tid, anmärker W., att stilen är identisk med
stilen i flera andra stycken, som i postskriptum hafva afskrifningsdatum,
åren 358 och 359 af Hegira (d. v. s. 969 och 970 e. Chr.)
669
i g- M* op 8 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
