Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
åtskilliga bibliotek på Kontinenten finnas i handskrift arabiska afhand
lingar med namn sådana som Konsten att räkna enligt Inderna, Indisk
räkning m. fl. Bland sådana handskrifter finnes i Leydner-biblioteket
en, som innehåller siffror, hvilka mycket likna våra och dem som
beskrifvas af Planudes, hvarom mera längre ned.
Dessutom finnas astronomiska tabeller, som genom sina öfverskriftcr
angifva att i dem användts den indiska talbeteckningen, såsom t, ex.
de som upprättades af Damas under Almamon, af Ebn-Almassi på
samma tid. Vidare kan anföras en kommentar af Alséphadi öfver
det arabiska skaldestycket Tograi, hvari han säger, att utom öfver
Golaila ve damma (fabelsamling) äro Inderna stolta öfver sina upp
finningar af schackspelet och sitt sätt att räkna. Aben-Ragel, en arabisk
författare i trettonde århundradet säger i företalet till sin astronomiska
afhandling, hvilken finnes i Leydner-biblioteket, att uppfinningen af
denna räknekonst gjorts af indiska braminer; tidpunkten förlägges
vanligen till tredje seklet.
Huru värdefull för forskaren en indisk handskrift af den ålder,
att den lemnade en klar bild af de älsta indiska siffrorna, skulle vara,
behöfver ej påpekas. Tyvärr finnes dock ingen sådan. Alla upplys
ningar om Indernas älsta sätt att teckna tal hafva vi genom andra
folk, och de modifikationer som siffrorna undergått på sin färd genom
flera folk äro lika betydliga som lätt förklarliga af dessa folks ur
sprungliga skrifsätt i allmänhet och individernas egendomligheter,
hvaraf sifferteckningen fick stark känning. Den älste skriftställare,
hos hvilken man till en del mot hans egen utsago velat se af
bildningar af indiska siffror är
Mardins Severinus Boetius. Boetius lefde och skref i sjätte år
hundradet efter Kristus. Om hans siffertecken äro af indiskt ursprung,
lernnar hans verk ett dyrbart intyg om huru dessa tecknades på hans
tid af de lärde i Konstantinopel. Vare därmed hur som hälst; de äro
antagligen de älsta kändä taltecken efter den positionsprincip som
allmänt tillskrifves inderna. Boetius, romersk senator och konsul,
hade flera år studerat hos de lärde i Konstantinopel och tillegnat sig
sin tids vetande i filosofi, geometri, aritmetik, astronomi och mekanik
samt sträfvade att göra dessa vetenskaper med grekernas och öster
ländingarnes framsteg och upptäckter däri mera kända för sina lands
män. Hans rykte såsom lärd och anseende för vetenskaplig noggrann
het visas bland annat af hans konungs Theodoriks som dock slut
ligen på svaga skäl störtade honom från lyckans tempeltinnar i olyckans
afgrund smickrande och nådiga bref med beställning på tvänne ur,
ett vattenur och ett solur, som skulle föräras den burgundiske kon
ungen för att gifva denne ett bevis om de romerska ädlingarnes höga
ståndpunkt i kunskaper och bildning. Af hans berömda skrifter in-
668
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
