- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1879 /
673

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM TAL OCH SIPFEUTECKEN.
I I-loger Bacons Kalendarium finna vi äfven en framställning af
siffertecknen under nästan fullständigt samma form som i Sacro-Boscos
räknelära.
En jämförelse visar, att det endast är typerna för två och sex
som differera, och att skilnaden är ganska ringa. Flera af typerna äro
identiska med vår tids, och lätt inses huru de öfriga ombildats därtill.
Fyran har blifvit vår 4 genom att resas något mera upprätt och skrif
vas med raka streck. Exempel på formen £ finna vi på sista sidan i
den första i Danmark (Odense) tryckta boken, hvars årtal skrefs
Femmorna skilja sig ej mer från vår 5, än att man lätteligen för
klarar formförändringen; hvad tvåorna beträffar, så finner man fler
städes af handskrifna noter i marginalen i räkneböcker från sexton
hundratalet, att då ännu funnos personer som tecknade henne som
Sacro-Bosco och Bacon.
Innan vi slutligen lemna en teckning af siffrorna, sådana de på
senare tider brukas i Indien, skola vi i förbigående nämna några ord
om huru tal därstädes ursprungligen tecknades, samt därvid för upp
märksamhetens fästande mera vid metoden än formen använda vanliga
siffcrtccken.
Enligt den ofvannämnde Neophytos betyder 1 med öfverskrifven
punkt eller mindre ring således 1 eller 1 tio, på samma sätt 2 eller 2
tjugu, 3 eller o trehundra, 4 eller 4 fyra tusen o. s. v. Vidare, för tal som ej
äro mångfalder af tio eller dess digniteter, tecknades t. ex. 1 236 med
1 236 eller 1 2 3 6 (i de arabiska Gobar-siffrorna alltid med punkter).
Punkterna med regelbundet stigande antal för hvarje steg från höger
åt vänster i talet befunnos snart öfverflödiga, och just den tankan bil
dar grundvalen för deras och den moderna metoden att teckna tal,
juxtapositionsmetoden. Denna föreställning om punkternas obehöflighet
samt att det vore tillräckligt att upprada siffrorna efter hvarandra
kunde ej för inderna innebära något nytt. Vi veta nämligen af Cole
hrookes undersökningar, att långt före siffrornas uppfinning ordet Surya
(sol) betecknade tolf de antogo nämligen en ny sol för hvar och
en af årets månader ordet Aswinas (tvillingarne) två och Manu
fjorton, hvaraf Surymanu = 1214, Manusurya 1412, och Åswini-
673
J} io
/ z 2> X f 6 * % 9 to
\HSt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:14:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1879/0723.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free