Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TULLTARIFER, OCH HANDELSTR.AKTATER I EUROPA 1871 —lB7 9.
helgden af en internationel förbindelse. Det var att hoppas, att denna
makt icke skulle göra svårigheter vid en modifikation af traktaten,
som knappast berörde densammas intressen, hälst som Thiers erbjöd
särskilda medgifvanden för Österrikes medelhafsfart. Men i denna
fråga uppträdde som raellankommande part ingen mindre än Furst Bis
marck, hvilken, i depech af den 26 April 1872 till Österrikiska rege
ringen, yttrade: ”Österrike är det enda land hvilket genom traktat fått
sig direkt tillförsäkrad den frihet från surtaxe de pavillon, som, förut
dekreterad genom fransk lag af den 19 Maj 1866, nu blifvit genom
lagen af den 30 Januari upphäfd. Alla de nationer, som i Frankrike
hafva rätt att påyrka behandling som den mest gynnade nation
och Tyskland hör till dem äro således ej försäkrade om att från
den surtaxe de pavillon, som skall utgå för de i främmande fartyg
till fransk hamn införda varor, vara befriade länare än denna traktats
förbindelse mellan Frankrike och Österrike fortfar. Tysklands skepps
redare och handlande äro således i högsta grad intresserade af dessa
bestämmelsers upprätthållande”. Och därefter fortsatte kansleren, den
tiden ännu inspirerad af Delbrlicks ekonomiska åsikter: ”Ehuru det
kan antagas, att de intressen som uppstått af vidsträcktare handels
förbindelser skola återvinna tillräcklig kraft att motväga den franska
styrelsens nuvarande reaktionära tendenser, är det dock klart, att
återställandet af en frihandelspolitik i Frankrike skulle betydligt
hindras och fördröjas, om den nu rådande idériktningen lyckades
förmå regeringen att upplifva det forna systemet. Ty de sålunda åter
uppbygda tullskrankorna skulle framkalla, och sjäifva få sitt stöd
i, nya industriela intressen, hvilka sedan i deras nedrifvande och i
återgång till en friare handelslagstiftning skulle se en fara för sin
tillvaro och öka motståndet emot en friare politik. Alla europeiska
stater hafva således ett gemensamt intresse däruti, att de förut med
Frankrike slutna handelstraktaterna behålla sin kraft, till dess att opi
nionen i Frankrike genomgått det nuvarande skedet af benägenhet
för en protektionistisk politik”. Och till denna reklamation lyssnade
Furst Andrassy. Österrike afslog bestämdt Thiers’ anmodan att i
detta stycke återgifva Frankrike dess handlingsfrihet: man kan lätt
föreställa sig, huru presidenten häruti endast skulle se ett tydligt
vittnesbörd om dylika förbindelsers förödmjukande och skadliga
karaktär.
Hvad Frankrike sålunda ernått genom Thiers’ energiska sträfvan
att förändra sitt lands handelspolitik, var de tvänne lagarne af den
30 Januari och den 26 Juli 1872, af hvilka den ena, till följd af
Österrikes motstånd, icke kunde genomföras, den andra, som skulle
bereda en inkomst af 93 millioner, likaledes, på grund af trakta
ternas bestämmelser, hittills ej gifvit statskassan mer än 1 å 2 millio-
713
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
