Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
fingo träkoljärntillverkare inställa sin verksamhet; men denna tid är
nu öfver och förbrukningen af järn tilltager oupphörligt inom landet,
på samma gång tillverkningen förbättras så, att Frankrike kunnat ex
portera 50,000 tonnes järn. En nedsättning af 2 francs skulle därför
icke ens motsvara de anspråk som från flera håll blifvit framställda.”
A dessa skäl svarar man från andra sidan med icke mindre
liflig öfvertygelse: ”en nedsättning hur ringa som hälst af järnindu
strins skydd skulle vara tillräcklig för att ånyo framkalla en omstört
ning liknande den som uppstod 1860. Redan under flera år hafva
järntillverkarne arbetat med förlust. Järnpriset har efter 1860 fallit
från 30 fr. ända till 18 fr. pr 100 kilo. Också kämpa flera verk
städer endast med svårighet mot mera gynnade konkurrenter. I Eng
land är kolet prisbilligare än i Frankrike. I Sverige är det träkols
järntillverkningen som finner de gynsammaste vilkor, emedan Sverige
är täckt af skog. Träkolen betalas där med 3 å 5 fr. pr kubikmeter
under det i Frankrike priset uppgår till 15 å 18 fr. Också hafva åt
minstone tre fjärdedelar af träkolsjärn-verkstäderna dukat under.
De som ännu fortlefva hafva därför att tacka allenast den goda kvali
teten hos sitt järn utan att dock göra någon god afiPär” o. s. v. Efter
den långvariga diskussion som förevarit om detta ämne hade komitén
beslutit tillstyrka bibehållandet af gällande tullsatser, och i plenum
inom Conseil supérieur kom man efter ett lika lifligt meningsutbyte
till samma resultat. Här var det ännu mera tydligt, att allt berodde
på det svenska träkolsjäruet. Hade man kunnat finna någon utväg
att vid tullbehandlingen särskilja träkols- från stenkolsjärn, hade an
tagligen raeningarne förenat sig om tullsatsens bibehållande för det
förra och nedsättning till 4 fr. för det senare, hvilket å ömse sidor
ansågs vara mer än tillräckligt skyddadt. Men det erkändes, att en
sådan skillnad ej kunde uppdragas; ett förslag som därutinnan fram
ställdes af Mr Amé, tulldirektören, togs tillbaka, och ett förmedlings
förslag, afseende en tull af 5 fr. för hela positionen, föll på paria vota,
15 mot 15. Regeringens förslag bibehöll den gamla tullsatsen.
Af intresse för Sveriges export var för öfrigt endast behandlingen
af frågan om hyflade och späntade golfbräder och lister. Vid under
handlingen med Schweitz 1864 hade, efter hvad i Conseil supérieur
Mr Ozenne upplyste, fråga uppstått om tullbehandlingen af så väl
parkettinläggning som vanliga golfbräder och hade den franska
underhandlaren därvid uppgifvit, att de senare i Frankrike behandlades
som ”sågadt träd” (bois sciés) som var tullfritt. Efter konventionens
afslutande bekräftades detta yttrande genom ett cirkulär af tullsty
relsen, som förklarade golfbräder för ”bois sciés”. Sedan hade man
begynt spånta dessa bräder och de fortforo ändock att mottagas tull
fria, hvilket i senare tid framkallat lifliga reklamationer från franska
tillverkare af denna vara. ”Le comité consultatif des arts et manu-
726
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
