Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TULLTARIPER OCH HANDELSTRAKTATER I EUROPA 1 871 —1 879.
Det framlagda tarifforslagets behandling i kamrarne afbröts också
genom den J. Simonska ministerens afgång; det stod på dagordningen
för hänvisning till komité den 17 Maj, men denna dag hade kam
rarne mera intresseväckande frågor att afhandla. De politiska stri
derna stalde nu för en tid de ekonomiska frågorna i bakgrunden,
och det var först efter de nya valens utgång som de ånyo upptogos,
ehuru åfven då i rent politiskt syfte. I November 1877 tillsatte Se
naten, på förslag af vänstern, en kommission med uppdrag att anställa
undersökning om industrins och handelns betryck och medlen att af
hjälpa detsamma. Åtgärden innebar egentligen endast en politisk
demonstration, som skulle för marskalken ådagalägga nödvändigheten
af en ministérförändring till återställande af lugn och förtroende inom
landet; men Pouyer-Quertier blef ordförande i denna kommission, som
snart förvandlades till ett vigtigt organ för en alt mera utpräglad
protektionistisk stämning inom representationen och landet. Under
sökningarna fortgingo visserligen icke efter någon bestämd plan: i
tidningarna annonserades att enhvar som hade något att förmäla om
industrins betryck kunde förebringa sitt andragande hos kommissio
nen; och följden blef ett tillopp af alla skyddssökande industriers måls
män, som förlänade kommissionen en framstående betydelse som
medelpunkt för en verklig agitation. Dess undersökningar födde slut
ligen af sig en rapport, hvilken i Senaten den 21 Maj 1878 föredrogs
af Mr Ancel och innehöll den afgjordt protektionistiska majoritetens
program för hvad Frankrike under nuvarande förhållanden hade att
iakttaga. Mr Ancel sökte visa, att den pågående kommersiela och
industriela krisen ovilkorligen skulle hos de flesta europeiska stater
medföra en reaktion mot de frihandelsidéer, som varit utgångspunkten
för 1860-talets handelstraktater. Frankrike borde därför nu, utan att
för längre tid binda sig själft, vänta till dess de andra staterna hade
reglerat hvar sin tarif och först därefter med dem träda i underhand
ling. Man kunde för detta ändamål antingen år efter år förlänga nu
bestående traktater eller ock, hvilket väl vore att föredraga, så fort
som möjligt återtaga Frankrikes ekonomiska frihet och antaga en ny
tarif général, ”sagement compensateur”. Denna tarif général skulle
då tillämpas å alla nationer, hvilka åt Frankrike förunnade behandling
som den mest gynnade nation och ej beläde dess produkter med tull
satser, högre än den franska tarifen. Den skulle åter varda förhöjd
(majoré) med hänsyn till länder, hvilka beläde franska produkter
med högre tullar, än som gälde för andra länders införsel, eller
högre än Frankrike upptog vid egna gränser. I den nya tarifen
borde af nu bestående skyddstullar ingen nedsättas, men nödig
förhöjning vidtagas i dem som afsågo de mest ”nödlidande” indu
strierna.
729
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
