Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
utgangen af 3879’, blof redan den 29 Januari underställd franska na
tionalförsamlingen, ocb sedan ”urgence” ögonblickligen voterats, af
kamrarne godkänd den 4 Februari samma år.
Därmed var emellertid icke på långt när det onda afhjälpt, som
vållats genom den österrikisk-franska traktatens utbrytning ur traktat
systemet. Bestämmelserna i denna tariftraktat voro för närvarande
definitivt satta ur kraft, ocb därigenom bade, såsom redan är nämdt,
vid alla de positioner, å hvilka Österrike 1866 betingat sig nedsätt
ning, tarif conventionel fått en lucka, bvari bestämmelserna i tarif
general ryckte upp till giltighet för bela den fransk-europeiska sam
färdseln. Regeringen uttalade genom handelsministern inför national
församlingen, att en sådan förhöjning af de i tarif conventionel fast
stälda tullsatser icke vore med denna samfärdsels nuvarande intressen
och den franska industrins egen fördel förenlig, en förklaring, som var föga
egnad att tillfredsställa dem, hvilka under åratal yrkat på fullständig åter
gång från tarif conventionel, men visserligen fullkomligt öfverens
stämde med regeringens ställning, då de flesta af de i den öster
rikiska traktaten fastställda tullsatser voro upptagna i det af densamma
framlagda förslag till en ny tarif general. Ministern påpekade, att
isynnerhet den franska marinen, hvars intresse fordrade billiga fartyg
och billiga fartygsinventarier, på det kännbaraste träffades af en tjugo
till trettio gånger ökad införseltull å dessa artiklar; att de franska
snörmakerierna, hvilka arbeta för hela verlden, skulle lida betydligt
genom en återgång från en tull af 20 fr, till den gamla satsen 120 fr.
för sina från Österrike och Italien hemtade glas och mosaikperlor;
att stålarbetarne svårligen kunde åtnöjas med en återgång från 15 till
60 fr. för stålplåt, och att den inhemska konfektionsindustrin måste lida af
yllevarutullens förhöjning från 20 till 30 fr. ”Ett sådant sakernas till
stånd kan tydligen ej fortfara” yttrade ministern, och efter någon de
batt gaf nationalförsamlingen regeringen rätt äfven i denna punkt,
då den i Mars biföll förslaget att för de flesta af de i den förra öster
rikiska traktaten särskildt upptagna artiklar återställa de förut genom
denna traktat i konventionstarifen införda tullsatser, att gälla för alla
de makter, med hvilka handelstraktater voro afslutade, och för så lång
tid som dessa ägde kraft.
För att göra återtåget från denna lilla krigsoperation fullständigt,
beslöts ock, att å de under krigstillståndet, d. v. s. tiden 1 Januari—
-17 Mars, efter tarif general för samma varor erlagda tullafgifter skulle
till vederbörande återbetalas skillnaden emellan de i denna tarif och
de i den återstälda tarif conventionel bestämda tullsatser.
Under de dagar, då den österrikisk-franska underhandlingen af
bröts, hadee mellertid den franska regeringen vidtagit en annan för
tarif- och traktatsfrågornas vidare behandling särdeles skickelsediger
åtgärd. De med England och Belgien år 1873 afslutade och af
742
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
