Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TULLTARJPBR OCH HANDELSTRAKTATER I EUROPA 1871 —lB7 9.
nationalförsamlingen godkända traktater voro obligatoriskt gällande
intill den 10 Juli ocb 31 Augusti 1877, men inneböllo den vanliga
bestämmelsen, att, om traktaterna icke tolf månader före denna tid å
någondera sidan uppsades, skulle de fortfara att gälla intill ett år
efter den dag, då uppsägning å andra sidan skedde. Ingen sådan upp
sägning bade hittills å någondera sidan egt rum; traktaterna hade
således af sig själfva fortlupit, och det var mångens åsikt, att för
handlingarna inom kamrarne om det framlagda förslaget till en ny
fransk tarif general borde få fortgå i lugn utan inverkan af den oro,
som utsikten till ett eventuelt upphörande af alla handelsförbindelser
med grannländerna måste väcka inom handel och industri. Men den
franska regeringen ansåg, enligt de förklaringar som af Waddington
afgåfvos, att öfverläggningarna om tarif general skulle vinna större
frihet, om man visste, att Frankrike inom viss tid vore löst från alla
äldre förbindelser, och att Frankrike vid de blifvande underhandlin
garna om nya traktater skulle komma i en fördelaktigare ställning,
om det endast hade att utgå från sin egen autonoma tarif, såsom
grundval för desamma. Enligt ett endast två dagar förut i minister
rådet väckt och fattadt beslut blefvo därför bägge traktaterna, de sista
banden som höllo Frankrike fast vid tarif conventionel, den 31 De
cember genom beskickningarna i London och Brussel uppsagda att
utgå den 31 December 1879.
A; Om man nu tager i betraktande, att i samma ögonblick den fransk
österrikiska traktaten upphörde att gälla, att de fransk-italienska för
hållandena ännu ej voro reglerade, att Schweitz stod i begrepp att
lösgöra sig från alla traktater och att därtill nästan samtliga traktats
förbindelser, som ej blott Frankrike utan äfven de öfriga staterna
England, Österrike, Belgien, Schweitz, Italien och Tyskland sins
emellan knutit, voro genom uppsägningar ställda på utgång den 30
Juni eller den 31 December 1879, kan man ej neka, att vid detta
märkliga årsskifte en sannskyldig ekonomisk anarki syntes stå för
dörren.
Den erfarenhet som Frankrike under månaderna Juli 1877—Mars
1878 och Juli 1878—Februari 1879 vunnit, var emellertid tillräcklig
att hos allmänheten och inom representationen framtvinga den öfver
tygelsen, att huru dyrbar än själfbestämningsrätten i tariffrågorna
kunde vara, voro dock ännu vigtigare franska intressen fästade vid
de internationela förbindelsernas orubbade bibehållande. Då det där
för snart visade sig, att 1878 års förslag till ny tarif general ej skulle
med säkerhet kunna inom årets slut bringas till afgörande behandling
inom kamrarna, måste regeringen ånyo den 10 Juni 1879 framlägga
ett förslag till provisoriskt upprätthållande af traktatssystemet, och
sålunda taga tillbaka det djärfva steg som beslöts den 29 Decem
ber 1878.
743
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
