Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TULLTARIFER OCH HANDELSTRAKTATER I EUROPA 1871 1879.
stängd. Slutligen lyckades det dem år 1862 att erhålla regeringens
medgifvande att äfven å järn tillämpa ”le systéme de I’equivalent”.
Tullförvaltningen afstod från all kontroll öfver det införda järnets
användning, från att fordra något som hälst bevis öfver det införda
tackjärnets eller stångjärnets identitet med det utförda gjutgodset eller
smidesarbetet. Det var sålunda nog att förete intyg öfver utförsel af
så och så många centner järnvägsskenor, lokomotiv, järnspislar, knifvar
eller hjulband, för att från tull frigöra lika många centner infördt tack
järn eller stångjärn. Det utförda godset tillverkadt af stenkolsjärn fri
gjorde motsvarande kvantitet infördt träkolsjärn, ja det från England
eller Sverige införda stång- eller tackjärnet befriades från tull genom
ett intyg om utförsel af motsvarande vigt järnarbeten tillverkade af
franskt tack- eller stångjärn.
Utan tvifvel uppkom härigenom ett förhållande, som i viss mån
stod i strid med ej blott ordalydelsen utan äfven andan och meningen
af 1836 års lag. Låt vara att acquits-å-caution fortfarande reglerade
Frankrikes järninförsel så till vida, att för hvarje centner järn som tull
fritt infördes och således ”tryckte på marknaden” måste en centner järn
ur landet utföras och sålunda ”lätta marknaden”. Men då 1836 års
lag afsett att gifva tullfrihet åt den vara, som endast så att säga ”gästade”
Frankrike, kora nu tullfriheten att för det mesta tillfalla sådan vara
som å fransk marknad för alltid kvarstannade. England, Belgien och
framför alt Sverige hafva till sin fördel rönt följderna af denna system
förändring. Den har beredt Sverige betydlig tullnedsättning ej blott
för det träkolsjärn som uppköpes för användning till återutförsel, utan
äfven för det järn som stannar i Frankrike; den har således åt oss gifvit
en väsentligen ökad marknad, och dess bibehållande är utan tvifvel för
Sveriges järnexportörer af största betydelse.
Den process, hvarigenom under ”le regime de l’equivalent” den
franska marknaden öppnas för främmande järn, försiggår på följande
sätt. En fransk fabrikant erhåller från utlandet beställning på ett parti
gjutgods: på grund af denna beställning anhåller han hos ministeriet
om rätt att under ”admission temporaire” införa erforderlig kvantitet
t. ex. svenskt tackjärn. Under tiden går han i författning om arbetets
verkställande och, långt innan ansökan är beviljad, har han med franskt,
engelskt eller belgiskt tackjärn åstadkommit sin vara. När beställningen
är utförd och färdig till export, öfverlemnar han till en mäklare det
erhållna tillståndsbrefvet, mäklaren finner en köpman, som för den så
lunda bekomna rätten att tullfritt införa svenskt tackjärn betalar det
pris, som omständigheterna betinga antag 10 fr. per metrisk ton eller
1000 kilogram. Beviset öfver den verkstälda utförseln af franskt fa
brikat hör naturligtvis till de dokument, som fabrikanten ställer till
importörens förfogande. Då nu tullsatscn för tackjärn är 20 fr. pr. ton,
innebär denna uppgörelse för importören af svenskt tackjärn tullens
755
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
