Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
rande verkstaden. Men längre i kontroll kommer man icke: det så
lunda transporterade järnets kvarstannande i Frankrike och ersättande
vid utförseln med franskt eller annat järn kan man ej förekomma.
”L’cquivalent” har hittills visat sig vara en nödvändighet, och man kan
likväl ej neka, att detta system medför konstlade ryckningar å den in
hemska marknaden, ofta vida svårare än någonsin det jämna fria ut
bytet skulle åstadkomma. Tillika har detta system, som uppkommit
som en motvigt mot skyddets privilegium, själft växt ut till ett ex
portintressenas privilegium och försvaras nu med hela den liflighet som
utmärker privilegiers innehafvare. Frihandlarnc, som försvara ’Tadmis
sion temporaire” och ’Téquivalent” såsom oundgängliga korrektiv mot
de höga skyddstullarne, hafva icke underlåtit att framhålla deras ound
vikliga olägenheter och gång efter annan föreslagit deras afhjälpande
genom tullsatsernas nedsättande så lågt, att dessa hjälpmedel och pri
vilegier för exportintressena kunde blifva öfverhödiga. Men för när
varande hafva dessa yrkanden mindre utsikt till framgång än någonsin,
och de länder, som äro hänvisade på järnexport till Frankrike, torde
tills vidare icke hafva något annat eller bättre att påräkna än bibe
hållande af status quo, hvarför man lär hafva en borgen i de nyss
antydda förhållanden, hvilka göra att I’admission temporaire inom Frank
rike har försvarare lika nitiska och lika mäktiga som någonsin de höga
tullsatsernas målsmän.
För Norge är ”la question de la marine marchande” af fullt lika
stor vigt som för Sverige ”la question des acquits-å-caution”. Norges
sjöfart på Frankrike är betydande, tre till fyra gånger större än Sveriges.
De i franska hamnar inkommande norska fartygens lästetal var 1877
omkr. 500,000 tons, däraf lastade i indirekt fart omkr. 380,000 tons;
för svenska fartyg uppgingo siffrorna 1870 blott till resp. 127,000 t.
och 59,000 t. En fri och obehindrad sjöfart på de franska hamnarne
har därför mycket att betyda i synnerhet för Norges handelsflotta, och
1865 års sjöfartstraktat hade, som bekant, för detta land ett synnerligt
värde. Den tillförsäkrade åt svenska och norska fartyg, som utan last,
från hvilken ort som hälst, inkommo till Frankrike, med afseende å
tonnage- och andra på själfva fartygen lagda afgifter, likställighet med
franska fartyg, dock så att denna frihet gjordes beroende af samma af
gifters afskaffande i Sverige och Norge: således en ”traitement de reci
procite’. Den bestämde vidare, att svenska och norska fartyg, som, med
last, från ort i Sverige eller Norge inkommo direkt till fransk hamn,
skulle njuta frihet från de å fartyget hvilande afgifter samt att de så
lunda införda varor skulle behandlas så, som om de under fransk flagga
inkommit, [traitement national] d. v. s. befrias från den betydliga ”surtaxe
de pavillon”, som då ännu i Frankrike uttogs å varor införda i främmande
fartyg. Den förmån Sverige och Norge sålunda 1865 erhöllo genom
traktatsbestämmelsen bar emellertid sedermera tillkommit alla andra
758
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
