Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
ning af skeppsvarfvens verksamhet. Det var klart, att skyddsysteraets
anhängare skulle skrifva denna nedslående erfarenhet på frihandelns
räkning, och med den lifliga sympati, som i Frankrike förefinnes för
marinens utveckling, vid den innerliga förbindelse, som där råder mel
lan handels- och örlogsflottans organisation, hafva deras yrkanden fått
ett understöd af patriotismen, hvilket, såsom redan är antydt, år 1872
var nära att leda till återställande af hela det gamla systemet. Denna
särskildt för våra intressen hotande konjunktur gick visserligen förbi,
utan att de nya lagarne koramo till verkställighet, men intresset för
marinens understödjande fortlefde och frågan är ännu öppen. Ännu
så sent som 1877 väcktes i deputerade kammaren förslag om återstäl
lande af handelsmarinens skydd, och en ny enquete den femte el
ler sjätte i ordningen åvägahragtes, för att så väl utröna orsakerna
till dess förfall som föreslå medlen till dess upphjälpande. Denna under
sökning, som omfattade alla synpunkter för frågans bedömande och
hvarvid alla möjliga intressenter togps till råds, kom emellertid till
det resultat, att man ej längre kunde tänka på återupptagande af vare
sig ”surtaxe de pavillon” eller skyddet för de franska skeppsvarfven.
I stället förordades dels vissa lättnader i afseende å lotsväsendet, han
del med fartyg och ”le crédit maritime” samt en ny organisation af
’Tinscription maritime” dels direkt statsunderstöd åt handelsflottan.
Detta understöd borde enligt komiténs förslag utgå, dels i form af
lån till belopp af 80 mill. fr. årligen för byggande af nya handels
fartyg, dels i form af premier för byggande af handelsfartyg (60 fr.
pr ton för järnfartyg, 20 fr. pr ton för träfartyg), så väl för dem som
afsågos till inländsk förbrukning, som för de till utlandet afyttrade
intill ett belopp af 2 mill. fr. årligen; dels slutligen genom premier
för skeppsrederi utgående med ett belopp af 8 mill. fr. årligen och
utbetalda till franska skeppsredare med visst belopp pr ton af farty
gets drägtighet och pr månad af fartygets seglats, samt lämpade efter
fartygets ålder.
Dessa förslag, som naturligtvis väckte en viss oro hos alla de
nationer, hvilkas fria täflan i franska hamnar genom premiesystemets
tillämpning skulle lida ej ringa afbräck, hafva emellertid för närva
rande förfallit på grund af regeringens bestämda motstånd mot en dy
lik användning af statens medel. ”La question de la marine mar
chande” hvilar för ögonblicket, men skall utan tvifvel förr eller se
nare åter träda på dagordningen; hon är den mest populära af de
ekonomiska frågorna.
760
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
