Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
vi framhålla: Propertius 11, 24, 51—52, 111. 9, 7—B. Lucanus I. 84, VI.
226 (hoc sanguine parvo) till hviIka vi, därest vår anmälan haft sin plats i
en facktidskrift, skulle kunnat foga många andra.
Med en anmälare i Pedagogisk Tidskrift (1878. 9 h.) instämma vi angå
ende önskvärdheten däraf att förf. anfört alla ställen af samma poet efter
samma redaktion.
A. PRIGELL. Collatio codicnm livianorum atque editiomim antiqmssiinariun
contulit, collegit, commentationibus instruxit. Pars I. libros I—-111 continens
Ups. 1878, 8:o. 90 s. (Upsala Univ:s årsskrift).
Förutsatte nyss anmälda kritiska arbeten en skapande, eller åtminstone
rekonstruerande fantasi, är det nu nämnda ett arbete af denna tåliga, själfför
sakande flit, som ej alls är vanlig i värt land, ej häller i allmänhet blir upp
skattad som den förtjänar. Att stänga sig inne i bibliotekens, ända till ny
aste tider på de flesta ställen dammiga och kvalmiga läsrum, medan solen
glittrar öfver Öresund eller på lagunerna eller spelar på Tiberns och Arnos
böljor, medan lifvet brusar rundt omkring en pä bulevarderna eller Pratern,
är något hvartill den otålige svensken ytterst sällan har lust och tålamod, och
lika litet håg har han väl mestadels för det tidsödande och tålamodspröfvande
görat att rad för rad anteckna läsarter ur svårlästa, öfverskrifna och raderade
handskrifter.
Den förf. vi här hafva för oss, akaderaiadjunkten Prigell, har för sina
arbeten till Cæsar, sina handskrifts-forskningar och textgranskningar förvärf
vat sig ett namn, som gått långt öfver fäderneslandets gränser och skaffat
honom loford, som, om ock någon gäng med väl mycken själfkänsla anförda,
dock torde vara fullt rättvisa. Och till och med det måste åtminstone för
dess ovanlighets skull anses som en stor förtjänst hos en svensk filolog,
att han söker och underhåller beröringen med utländska lärde. Fm sådan be
röring kan utom sin vetenskapliga nytta äfven hafva den att uppehålla mod
och arbetskraft hos personer som i sitt hemland blifvit utsatta för omilda och
personliga bedömanden.
De handskrifter, som hr F. för sin kollation begagnat, äro cod. Mediceus
i Firenze, cod. Colbertinus i Paris, cod. Eomanus n;o 3329, Dominicanorum
codex i Firenze, codex Vaticanus n:o 1840, cod. Floriacensis i Paris, cod.
Parisiensis n:o 5725, cod. Upsaliensis m. fl., samt därjämte några af de äld
sta tryckta upplagorna.
Af lätt insedda skäl kunna vi här följa hvarken kollationen eller den kom
mentar som hr F. bifogat. Vi inskränka oss att anteckna, att det hela gör
intrycket af samvetsgrant arbete, ehuru kontrollen är möjlig endast för den,
som i likhet med förf. varit i tillfälle att själf se de af honom anförda codi
ces, samt att arbetet blifvit i Litterarisches Centralblatt m. fl. tyska tidskrifter
fördelaktigt bedömdt och att flera om vi ej rnissminna oss. femton från
Madvigs afvikande läsarter blifvit upptagna i Miillers Liviusupplaga. Hr F;s
latinitet är, om också ej alltid »ciceroniansk», dock ledig och själfständig.
P. G. LYTH. Lärobok i romerska antiquiteter. Ups. 1877. XII o. 247 s. 8:o.
Ehuru det ej egentligen ingått i vår plan att anmäla läroböcker detta
är skälet hvarför t. ex. rektor Törnebladhs goda, om ock föga själfständiga upp
laga af Sallustius de hello Jugurthino här förbigås har dock det ifrågava
rande arbetet, såsom snart sagdt det första originalarbete i den vägen vi ega
på svenska och såsom afsedt att begagnas äfven utom skolan, anspråk på sär
skild uppmärksamhet.
Som bekant har kännedomen om det romerska folkets offentliga och en
skilda lif på detta århundrades trenne senaste årtionden tagit stora steg framåt.
784
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
