Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
Qois Lenorraant, gällande. Han menade, att vi här liade vittnesbörd om det
ägypto-fönikiska inflytande, som i sammanhang med Nildalens öppnande för
främlingar under den 26:te dynastin återstrålade mot alla punkter af Medel
hafvets omnäjd. De två säkra data till hvilka Lenormant anknöt sitt räsonne
mang voro fyndet af en vas med Farao Apries’ (Bibelns Hofra, omkr. 580 f.
Kr.) namn från Karairos på ön Rhodos och en fönikisk inskrift på en forn
sak funnen i Palestrina (vid Roma), som från epigrafiken hämtade skäl bjödo
honom hänvisa till 7:de eller B:de årh. f. Kr. Lenormants åsikt, som under
stöddes, visserligen mera med subjektiva argument än verkliga förnuftsskäl,
af en italiensk fornforskare, Canonico Henrico Fabiani, syntes vinna sektio
nens gillande.
Prof. Lieblein var dock af en annan tanke, och han har utförligt frara
stält denna, i förening med en redogörelse för de ägypto-fönikiska fornfynden
pä Sardinien, i här ofvan anförda afhandling, hvars innehåll vi i största kort
het vilja antyda.
Arbetet omfattar, utom en kort inledning, tre tydligt framträdande delar:
en fyndbeskrifning, en kritisk undersökning af från författarens afvikande
åsikter och ett försök till bevisande af hans egen.
Förf:s redogörelse för de å Sardinien funna fornsakerna visar till fylles,
att dessa, såsom han anser, ega af ägyptisk konst påverkadt fönikiskt ursprung.
Sfinxerna af syenit den art röda granit som fått namn efter det forna
Syene, våra dagars Assuån skarabäerna med ägyptiska ornament och konun
ganamn, de symboliska ögonen (ma) och Besfigurerna *) de två sistnämda
fornsaksgrupperna mycket omtyckta såsom amuletter m. fl. bära samt och
synnerligen prägel af ägyptisk konst, medan andra fornsaker förråda sig såsom
tillkomna under inflytande af ägyptiska förebilder, t. ex. de i form af ett naos
danade likstelarne, hvilka vid sidan af en bevingad soldiskus och uräosorna
ment ägyptiska reminiscenser bära i relief skulpterade ioniska pelare;
eller de med fönikiska inskrifter tecknade Besfigurerna. Man tycker sig här
spåra en likartad utveckling med den som skönjes, om man under en van
dring i Louvren, efter att hafva lemnat sarkofagerna i den stora ägyptiska
salen, inträder i den asiatiska afdelniugen och plötsligt befinner sig framför
Eschmunezars väldiga raonolitlock, hvilket, om ej den fönikiska inskriften
funnes, kännaren af den ägyptiska forntiden otvifvelaktigt skulle anse såsom
en inhemsk produkt af den 26:te dynastins konst.
De sålunda å Sardinien funna ägyptiska fornsakerna anser förf. hafva
blifvit hitförda af »Sardiske krigare, hvilka antingen i flendtliga syften an
lände till Agypten, eller såsom legotrupper sedan lång tid bosatta i detta
land hafva kommit i åtnjutande af ägyptisk civilisation, fått smak för dess
alster och slutligen vid äterfärdeu till sin ö medfört profstyckeu härpå, hvilka
de själfve eller andre senare hafva efterbildat eller kopierat». Dessa sarder
sammanställas med de i åtskilliga ägyptiska inskrifter från de 19:de och
20:de dynastierna uppträdande Schardana, och detta har i sin ordning haft till
följd, att de jämte detta folk i den bekanta historiska inskriften från Meneftes’
regering nämnda Schikelscha, Turscha, Akavascha, af förf. förmodas vara iden
’) Bes är enligt Pierret »en gud af icke ägyptiskt ursprung och livars egenskaper äro
växlande. En ägyptisk text säger att han härstammar från Arabien och att han därifrån
kommit till Agypten» ... »Man har jämfört honom med den bevingade gorgonens arkaiska
form likasom med den hinduiske guden Civäs kvinliga. A andra sidan, är tanken på honom
förenad med förestäluingen om dans och glädje; han visar sig städse såsom ornament pä
föremål tillhörande de ägyptiska damernas toilette». En och annan forskare kallar honom,
trots hans »vidunderliga och groteska utseende», kärlekens gud (t. ex. Ebers i sin roman
»Uarda»).
788
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
