Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl Piehl.
NORDISK TIDSKRIFT.
nunganarnn försedda minnesmärken äro skarabäer, likasom att inga bland
Ägyptens regenter i så hög grad som den 18:de dynastins på dylika före
mål satt sina namn. Man järaföre uppgifterna i Louvrens och British Mu
seum’s kataloger för att finna riktigheten häraf. Särskildt gäller om Thotmes
den tredje, det enda af förf. med visshet lästa konunganamnet, att hans kar
tousch är vanligare än någon annan faraons på detta slags minnesmärken ]).
En annan liten punkt, i hvilken vi ej kunna vara ense med förf., rör
etymologien af ordet Nuraghi, det namn hvarunder Sardiniens forngrafvar
äro kändo. Förf. som i detta naran, som i så många andra sardiska före
teelser, ser spår af ägyptiskt inflytande, förklarar det som en vanstäld form af
det ägyptiska murhä »graf, grafmonuraent» (sid. 3). En dylik öfvergång, i
sig själf föga trolig, blir dock otänkbar, om rnan tager i betraktande, att
nämda ägyptiska ord bör läsas muha eller bättre maha. Anmälaren har näm
ligen i ett snart utkommande arbete 2) visat, att den variant, på hvilken prof.
Maspero grundat läsningen mnrha, är felaktig, och att den äldre af Dévéria
och Lepage Renouf föreslagna trariskriptionen maha är den enda riktiga.
Huru än vetenskapens dom må utfälla om det lilla arbete vi anmält,
sä måste dock den ägyptiska arkäologin sägas stå i stor tacksamhetsskuld
till författaren, som genom framdragande af ej få nya fakta för henne ökat
möjligheten att komma till en klar och riktig uppfattning af en bland hennes
mest brännande frågor.
TROELS LUND. Danmarks og Norges Historie i Slutningen af (let 16:dc Aar
hundrede. I. Indre Historie. Første Bog. Land og Folk. Kjøbenliavn. C. A.
Reitzels Forlag. 1879. (249 sidor 8:o).
Det torde ej kunna nekas, att kulturhistorien är ett fält, som alt för
mycket blifvit försummadt. Medan krigshändelser, statsmännens förhandlingar,
fredsslut och förbund, rådsförsamlingars och riksmötens öfverläggningar och be
slut med stor utförlighet beskrifvits, har en mera styfmoderlig uppmärksamhet
blifvit egnad åt alt, som ej med de politiska tilldragelserna haft ett närmare
sammanhang. Det vill nästan synas, som om man med en viss förnäm lik
giltighet blickat ned på ej mindre de naturförhållanden, som folket rörde sig
i och tog intryck af, än sådana yttringar af dess lif, som framträdde i dess
näringsfång, seder och bruk, åskådningssätt o. d. Men om en så beskaffad
uppfattning bidragit att bestämma historieskrifningens karaktär, hafva tvifvels
utan äfven andra orsaker derjämte värkat. Den uppgift, som framställer sig
för bearbetaren af kulturhistorien, är icke af det lättaste slag. Ej blott bild
ningen måste hos honom vara mångsidigare, också arbetet blir för honom större
och mera omfattande. Källorna flyta sä sparsamt och måste uppsökas på så
många olika håll, hvarföre endast några få drag i den hild af tiden, som skall
tecknas, kunna kosta en outsäglig möda.
Detta område af häfdateckningen, mindre förbisedt än förr, men ännu ej
föremål för ett allmännare deltagande, är det, som det häfte, vi nu gå att an
mäla, tillhör. Hvilka vidlyftiga forskningar författaren har anställt, därom
torde den myckenhet af »henvisninger», som han bifogar vid slutet af sin bok,
tillräckligt vittna. Ett betydande antal olikartade skrifter hafva blifvit råd
frågade, men äfven handlingar, tryckta och otryckta, hafva i mängd måst
*) Birch A. Guide to the first and second Egyptian Rooms. London 1874, sid. 76.
2) I § 18 af en artikel »Petites notes de critique et de philologie», som utkommer i
den franska Recueil de Travnux relatifs ä la philologie et ä l’archéologie égyptiennes Vol. I.
fase. 4 (Paris. Vieweg).
790
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
