Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYA TYSKA HANDELSPOLITIKEN
mångtaliga tullgränserna inom den preussiska monarkien, uppstälde
äfven för tullsatserna gentemot utlandet en måttstock, hvilken för den
tiden innebar en sannskyldig frihandelsradikalism och därför som ett
föredöme åberopades af Englands då varande djärfvaste freetrader, mr.
Huskisson. När sedan, efter osägliga mödor och förvecklingar, Preus
sen lyckats förena Tysklands smärre stater till en Zollverein, hvilken
dock först med Hannovers och Bremens inträde 1854 och 1856 kunde
sägas vara fullständig, gjorde sig småningom äfven därinom den preus
siska och nordtyska benägenheten för en friare tullagstiftning gällande
gentemot de sydtyska staternas, isynnerhet Wiirtembergs, utpräglade
protektionism. Under den fortsatta kampen med Österrike, som af
fruktan för Preussens växande inflytelse ville antingen spränga Tull
förbundet eller själft deri inträda, hörde det, såsom sedermera blifvit
upplyst, till de rent politiska schackdragen att genom Zollvereinstarifens
nedsättning utestänga denne Preussens fruktade medtäflare och befästa
det nordtyska inflytandet. Så blef den 1862 af Preussen afslutade
handelstraktaten med Frankrike ett medel att fullständigt tillintetgöra
Österrikes försök att upplösa Zollverein; då de sydtyska staterna på
Österrikes inrådan i förstone vägrade att godkänna traktaten, möttes de
af Preussen med en uppsägning af Zollvereins-förbundet, och inför denna
eventualitet böjde sig slutligen äfven de starkaste af motståndarne,
Wiirtemberg och Bayern. Den från och med 1865 förnyade Zollverein
erbjöd nu i sin på franska handelstraktaten grundade tulltarif, från
hvilken alla transito-tullar och alla utförseltullar, utom en, voro afiägs
nade, åt den internationela samfärdseln särdeles gynsamma vilkor, och
i fråga om införseltullarnas nedsättning hade Tyskland gått längre än
de flesta af de stater, som med Frankrike uppgjort om sin tarif. 1
Den lyftning i handel och industri, hvilken under åren 1866—73
gaf sig tillkänna inom hela Tyskland, och som hvarken af 1866 eller
1870 års krigshändelser syntes lida det .ringaste afbräck, innebar seg
rande vitsord för frihandelssystemets förfäktare, hvilka också under
dessa år fullkomligt beherskade den allmänna meningen och snart hade
invaggat sig sjelfva och andra i den fasta tron, att handelspolitikens
grundregler nu vore en gång för alla befästa. Sin sålunda vunna öfver
vigt hafva de också begagnat för att kraftigt och verksamt utveckla
1 Huru betydligt lägre de af Zollverein antagna tullsatser voro äu t. ex. de
af Sverige år 1865 med Frankrike stipulerade, framgår af den jämförande tabell,
som är intagen i 1868—65 års svenska tullkomités betänkande.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
